Utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar är enligt 24 kap. 35 § och 25 a kap. 5 § IL som huvudregel skattefri. Syftet med bestämmelserna är bl.a. att motverka oönskad kedjebeskattning av rörelsevinster på bolagsnivå (prop. 2002/03:96 s. 1 och 67). Genom att undanta kapitalinkomster hänförliga till näringsbetingade andelar från inkomstbeskattning tillförsäkras, i tillämpliga fall, enkelbeskattning i bolagssektorn.
Enligt 24 kap. 32 § avses – under vissa närmare angivna förutsättningar – med näringsbetingad andel bl.a. en andel i ett aktiebolag. Av 2 kap. 2 § framgår att de termer och uttryck som används i lagen också omfattar motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses. Andelar i utländska företag som anses motsvara ett svenskt aktiebolag omfattas således av reglerna om näringsbetingade andelar (a. prop. s. 105).
I förarbetena till 2 kap. 2 § uttalas att det inte är möjligt att ange hur nära den utländska företeelsen ska överensstämma med den svenska för att anses motsvara denna. Detta måste bli beroende av vilket slags företeelse och vilken regel det är fråga om (prop. 1999/2000:2 del 1 s. 519). Det får i det enskilda fallet avgöras om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara det som avses med den svenska termen (a. prop. del 2 s. 22).
Vid bedömningen av om ett utländskt företag motsvarar ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar ska både en civilrättslig och en skatterättslig jämförelse göras (RÅ 2009 ref. 100).
Av praxis framgår vidare att ett krav för att ett utländskt företag ska anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid den skatterättsliga jämförelsen är att företaget är ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland (RÅ 2009 ref. 100, HFD 2017 ref. 29 och HFD 2019 ref. 49).
Rättsfallet HFD 2017 ref. 29 gällde ett bolag som hörde hemma i Brittiska Jungfruöarna. Inkomstskattelagstiftningen i landet innehöll bestämmelser om skattskyldighet för bolag men av den bolagsrättsliga lagstiftningen framgick att samtliga bolag i landet åtnjöt ett generellt och fullständigt undantag från inkomstskattelagstiftningen. Högsta förvaltningsdomstolen fann att bolaget inte uppfyllde kravet på att vara ett inkomstskattesubjekt i hemlandet och att det således inte motsvarade ett svenskt aktiebolag.
HFD 2019 ref. 49 gällde ett företag hemmahörande i USA som uppfyllde villkoren för och hade begärt att bli klassificerat som ett DISC-bolag. Sådana företag som uppfyllde villkoren för DISC-bolag var undantagna från federal bolagsbeskattning men delstatlig beskattning kunde förekomma. Delaware, där företaget var hemmahörande, tog dock inte ut någon delstatlig skatt överhuvudtaget. Domstolen konstaterade att företaget – så länge som det var klassificerat som ett DISC-bolag – inte var föremål för någon inkomstbeskattning i USA. Den skattemässiga behandlingen i hemlandet var därför inte sådan att det reellt kunde anses utgöra ett inkomstskattesubjekt där.
HFD 2022 not. 3 gällde ett Jersey Private Ltd med hemvist i Jersey. Den typen av bolag är obegränsat skattskyldigt där för samtliga sina inkomster. Skattesatsen är som utgångspunkt 20 procent men beror på vilken typ av inkomster som företaget har. Inkomster hänförliga till fastigheter som är belägna i Jersey samt inkomster från import och försäljning av vissa fossila bränslen beskattas alltid med en skattesats om 20 procent. Övriga inkomster som s.k. icke-finansiella tjänsteföretag uppbär beskattas med en skattesats om noll procent. Högsta förvaltningsdomstolen fann att andelarna i bolaget var näringsbetingade eftersom bolaget var ett skattesubjekt och att svaret inte förändrades om bolaget bara hade andra inkomster än fastighetsinkomster.