A är sedan år 2000 utflyttad från Sverige och bor idag i (…) tillsammans med sin hustru. Han är begränsat skattskyldig i Sverige.

A har fått ett erbjudande att förvärva en fastighet i (..). Fastigheten ägs av (…) och byggnaden på fastigheten används inom ramen för (…)verksamhet.

Förvärvet är tänkt att ske genom ett bolag som A i sin helhet ska äga ensam och för ett pris som överstiger fastighetens marknadsvärde. Efter förvärvet ska (…) fortsätta att använda fastigheten för sin verksamhet och det kommer då att under en tid om 10–20 år betala en reducerad hyra. A kommer inte att sitta i styrelsen för det förvärvande bolaget och driften av fastigheten kommer att skötas av en extern part.

(…)

Fastigheten kommer inte att förvärvas om det innebär att A:s status som begränsat skattskyldig i Sverige förändras.

A vill veta om ett förvärv av fastigheten innebär att han blir obegränsat skattskyldig i Sverige.

Varken A eller Skatteverket anser att så är fallet.

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 7 § bland annat beaktas om personen är svensk medborgare, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här, och liknande förhållanden.

Av förarbetena framgår att frågan om det föreligger väsentlig anknytning hit ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas (prop. 1984/85:175 s. 13). En sådan omständighet kan för en utflyttad person vara utlandsvistelsens längd (se t.ex. RÅ 2002 ref. 70 och HFD 2019 ref. 12).

Av förarbetena framgår vidare att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (prop. 1984/85:175 s. 14).

Innehav av fastighet i Sverige utgör enligt 3 kap. 7 § en omständighet som ska beaktas vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger.

Av praxis framgår dock att innehav av en fastighet sällan får avgörande betydelse såsom självständig grund vid bedömningen (se Ceije, Den utsträckta hemvistprincipen – Reglerna om väsentlig anknytning, s. 82). Om fastigheten är en jordbruksfastighet eller en hyresfastighet aktualiseras emellertid även andra faktorer som också måste beaktas enligt 7 §.

I praxis har i den delen skillnad gjorts mellan rena kapitalplaceringar och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt i verksamheten (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2003 not. 210).

I detta fall är det fråga om ett tänkt förvärv av en fastighet av en person som varit utflyttad från Sverige under många år. Beskrivning av bakgrunden till förvärvet och de närmare omständigheterna gällande fastigheten talar för att det är fråga om en sådan kapitalplacering för förvärvaren som enligt uttalanden i förarbetena och bedömningar i praxis inte innebär han får väsentlig anknytning till Sverige. Att förvärvet ska ske genom ett helägt bolag föranleder ingen annan bedömning (se Cejie, s. 83).

I avgörandet har deltagit Mattias Dahlberg, Christina Eng, Fredrik Hammarström, Richard Hellenius, Olof Sundin, Ulla Werkell och Eva Östman Johansson.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.