A och B är gifta och är bosatta i en bostadsrättslägenhet i (…). De planerar att tillsammans med sina minderåriga barn flytta ut från Sverige och bosätta sig i [land i EU]. De kommer efter flytten att besöka Sverige i mindre utsträckning än två månader årligen och detta med anledning av semester och tjänsteresor.

I samband med flytten ska makarna sälja sin bostadsrättslägenhet. De kommer också att sälja aktierna i bolagen (…), därefter kommer de inte att vara ekonomiskt engagerade i näringsverksamhet i Sverige.

Makarna kommer dock att behålla den bostad som var deras permanentbostad mellan 2015 och 2022 och som idag används av familjen som fritidsbostad. Bostaden ligger (...). Familjen flyttade från denna bostad i mars 2022 då man flyttade till den nuvarande permanentbostaden. Bostadsrättslägenheten är större och håller högre standard än fritidsbostaden.

I familjen är alla svenska medborgare förutom A som är dansk medborgare. Den närmare tidpunkten för familjens flytt till [land i EU] är beroende av när barnen kan påbörja sin skolgång där. Alternativa tidpunkter för flytten är den 1 februari 2025 eller den 1 juni 2025.

Makarna (…) vill veta om de efter en flytt till [land i EU] kommer att ha väsentlig anknytning till Sverige.

Sökandena anser att så inte är fallet. Den enda kvarvarande anknytningsfaktorn till Sverige efter flytten är fritidsbostaden som förlorat sin funktion som permanentbostad.

Skatteverket, som bland annat hänvisar till bedömningen i HFD 2024 not. 19, anser att fritidsbostaden är en sådan åretruntbostad som avses i 3 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, och att sökandena vid en samlad bedömning har väsentlig anknytning till Sverige efter flytten till [land i EU].

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 IL är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 7 § bland annat beaktas om personen är svensk medborgare, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här, och liknande förhållanden.

Av förarbetena (prop. 1984/85:175 s. 13) framgår att frågan om det föreligger väsentlig anknytning hit ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas. Vidare framgår att syftet med regleringen om väsentlig anknytning är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige.

Tidpunkten enligt det första alternativet för flytten till [land i EU] har redan passerat. Eftersom familjen, enligt uppgifter i offentliga register, fortsatt är bosatt i bostadsrättslägenheten i (…) finns det inte skäl att pröva om sökandena har väsentlig anknytning till Sverige vid flytt den 1 februari 2025. Prövningen i ärendet blir då om makarna (…) kommer ha väsentlig anknytning till Sverige om de flyttar till [land i EU] den 1 juni 2025.

Det förhållandet att en enskild behåller sin tidigare permanentbostad vid utflyttningen utgör normalt sett en tungt vägande faktor vid bedömningen av personens anknytning till Sverige (se t.ex. HFD 2024 not. 19 punkt 13 och där anmärkta rättsfall). Motivet till det är att den enskilde genom detta anses ha visat att han eller hon inte är beredd att helt bryta banden med Sverige.

Beträffande situationen då den skattskyldige vid en utflyttning från Sverige avyttrar sin permanentbostad här, framgår av praxis att väsentlig anknytning anses föreligga fram till dess att permanentbostaden tillträtts av köparen (se RÅ 2009 not. 83).

Den nuvarande fritidsbostaden var makarna (…) permanentbostad under åren 2015–2022. Vid en utflyttning från Sverige den 1 juni 2025 kommer det att ha gått mer än tre år sedan de använde bostaden som permanentbostad. Makarna har sedan mars 2022 varit bosatta i en bostadsrättslägenhet som uppges vara större och ha en högre standard. Mot den bakgrunden saknas det enligt Skatterättsnämnden skäl att betrakta den bostad som de avser att behålla som något annat än en fritidsbostad. Omständigheterna skiljer sig därmed från vad som gällde i det avgörande som Skatteverket hänvisar till (HFD 2024 not. 19) eftersom bostaden i det fallet hade använts av familjen som permanentbostad fram till flytten från Sverige.

Enbart innehav av en fritidsbostad inrättad för åretruntbruk ger i regel inte väsentlig anknytning hit (se t.ex. RÅ 1992 not. 367 och HFD 2020 not. 27). Det saknas anledning att nu göra någon annan bedömning. Makarna (…) kommer därmed inte ha väsentlig anknytning till Sverige efter en flytt till [land i EU] i juni 2025. Detta förutsätter att dock makarna vid flytten redan har avyttrat sin bostadsrättslägenhet i (…) och att denna har tillträtts av köparen (jfr RÅ 2009 not. 83).

I avgörandet har deltagit Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordförande), Richard Hellenius, Johan Rubenson, Olof Sundin, Ulla Werkell och Eva Östman Johansson.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.