Kvalificerade andelar, utomståenderegeln
(Dnr 70-23/D)Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
Fråga om ägarens verksamhet i ett fåmansföretag avseende köp och försäljning av noterade värdepapper ska anses vara av betydande omfattning.
A:s aktier i X AB utgör inte kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
A äger samtliga aktier och är ensam styrelseledamot i X AB. Bolaget som bedrev utveckling, tillverkning och försäljning av ... överlät verksamheten till utomstående under år 2002. Under resten av året bestod verksamheten av konsultverksamhet. Fram till årsskiftet var A verksam i bolaget i betydande omfattning.
Från och med år 2003 har verksamheten i X AB endast bestått av värdepappersförvaltning som har skötts av A. Hans arbetsinsats har understigit 10 timmar per år och bestått i köp och försäljning av noterade värdepapper. Vid ingången av år 2003 fanns i bolaget likvida medel uppgående till ca 7 500 000 kr. Köp av noterade värdepapper har sedan dess gjorts med mellan ca 300 000 kr och 1 400 000 kr per räkenskapsår och avyttringar med mellan ca 14 000 kr och 1 400 000 kr per räkenskapsår. Antalet transaktioner per räkenskapsår har varierat mellan 17 och 52.
Inför en eventuell likvidation av bolaget frågar A om den beskrivna verksamheten i bolaget fr.o.m. år 2003 medför att hans aktier i X AB är kvalificerade enligt 57 kap. 4 § IL.
Skatteverket anser till skillnad från A att frågan ska besvaras med ja. Verket hänvisar till att värdepappersförvaltningen utförts av A och att förvaltningen varit av en inte obetydlig omfattning.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar ska, enligt 57 kap. 2 § IL, i viss omfattning tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Enligt kapitlets 4 § anses en andel i ett fåmansföretag kvalificerad bl.a. om andelsägaren eller någon närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren.
Av förarbetena framgår att det grundläggande syftet med reglerna i 57 kap. IL är att motverka att vad som i grunden är arbetsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster (prop. 1989/90:110 s. 467). Det framgår vidare att bestämmelserna endast ska tillämpas i fall då den skattskyldige varit verksam i företaget i sådan omfattning att hans arbetsinsats har haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen (a. prop. s. 468 och 703).
Arbetsinsatser i ett fåmansföretag vilka helt eller i allt väsentligt bestått av att förvalta värdepapper har i praxis inte i något fall medfört att aktierna i fåmansföretaget ansetts kvalificerade (se t.ex. RÅ 2004 ref. 61, RÅ 2004 not. 125, RÅ 2004 not. 162). I ett senare avgörande som gällde förvaltning av en fastighet hänvisade Regeringsrätten bl.a. till att den kapitalvinst som uppkommit till största delen syntes kunna hänföras till den goda värdeutvecklingen på fastigheter som stöd för att den tidsmässigt begränsade arbetsinsatsen inte haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen i företaget (RÅ 2007 ref. 15).
Antalet köp och försäljningar av marknadsnoterade aktier som A utfört har under den aktuella perioden varit frekventa och avsett inte obetydliga belopp. Mot bakgrund av vad som upplysts om A:s verksamhet och med beaktande av omständigheterna i övrigt kan emellertid hans arbetsinsats i X AB inte anses ha haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen i bolaget.
Skatterättsnämnden finner att A sedan år 2003 inte kan anses ha varit verksam i X AB i den mening som avses i 57 kap. 4 § IL. Under förutsättning att det inte heller föreligger någon annan grund för att anse bestämmelserna i 57 kap. tillämpliga ska hans aktier inte anses vara kvalificerade andelar.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Holgersson, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Roupe (avvikande mening)
Föredragande: Alfreds
Roupe är av avvikande mening såvitt avser motiveringen och anför följande.
Vid bedömningen av verksamhetsvillkoret i 57 kap. 4 § IL skall särskild vikt läggas vid det grundläggande syftet bakom bestämmelserna i det kapitlet, nämligen att motverka att arbetsinkomster tas ut i form av lägre beskattad kapitalvinst eller utdelning, jfr t.ex. RÅ 2007 ref. 15 och RÅ 2002 ref. 21. Av de i ärendet lämnade uppgifterna framgår att den av bolaget under aktuell tid bedrivna verksamheten — om den hade bedrivits direkt av sökanden — i sin helhet hade varit hänförlig till inkomstslaget kapital för honom. Oavsett i vilken omfattning sökanden kan anses ha varit aktiv i bolaget under den tiden bör det därför inte komma i fråga att hänföra den aktiviteten till sådan verksamhet som avses i 4 §.
Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern kommer att indirekt äga omkring 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag som indirekt äger andelar i ett svenskt verksamhetsbolag i likvidation.
Fråga om stiftelses bidrag till ett aktiebolag främjar ett allmännyttigt ändamål
En svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige mer än 20 år har inte ansetts få väsentlig anknytning hit med anledning av att hans hustru stadigvarande kommer att vistas här.
En bahamansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. Förmånstagaren ska behandlas som ägare av trustegendomen och beskattas för eventuell avkastning på tillgångarna i trusten medan en utbetalning av tillgångarna från trusten inte ska beskattas.
Fråga om ränta på kontanta medel på ett bankkonto inom ISK med samma räntesats som den räntefaktor som gäller för schablonbeskattningen ska beskattas enligt huvudregeln i inkomstslaget kapital.
Ett privatbostadsföretags innehav av aktier i dotterbolag har ansetts vara näringsbetingade andelar.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.