Valutahandel för annans räkning
(Dnr 11-23/D)Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
A ska anses begränsat skattskyldig i Sverige först efter att samtliga tillgångar i hans enskilda firma har avyttrats och firman avvecklats.
A är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Han avser att under 2024 flytta till Portugal. A vill få klarhet i om han efter utflyttningen kan anses begränsat skattskyldig i Sverige.
Av ansökan framgår bland annat följande förutsättningar.
A vill ha svar på om han efter flytten kommer att vara begränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL (fråga 1). Om svaret på fråga 1 är nekande vill han veta om svaret förändras om han avvecklar sin enskilda firma och säljer entreprenadmaskinerna (fråga 2). Om så inte är fallet vill han veta om svaret förändras om han inte förvärvar en fritidsfastighet på (…) (fråga 3).
A anser att han inte kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Skatteverket delar den bedömningen.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 IL är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.
Enligt 7 § första stycket ska vid bedömningen av om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit beaktas bl.a. om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen har sin familj här, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här och liknande förhållanden.
Med familj avses make eller maka och minderåriga barn (RÅ 1987 not. 829).
Av förarbetena (prop. 1984/85:175 s. 13 f.) framgår att regleringen i 7 § syftar till att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt. Det framgår vidare att frågan om det föreligger väsentlig anknytning hit ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas.
En förutsättning för att A ska anses begränsat skattskyldig i Sverige är att han inte har väsentlig anknytning hit enligt 3 kap. 7 §.
Innehav av en fritidsbostad inrättat för åretruntbruk grundar i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (jfr bet. 1984/85:SkU59 s. 14 och t.ex. RÅ 1992 not. 367 och HFD 2020 not. 27). Så länge som A bedriver näringsverksamhet i Sverige utgör den däremot en sådan stark anknytningsfaktor som medför att han har väsentlig anknytning hit. Näringsverksamheten kan inte anses ha upphört förrän samtliga tillgångar i den enskilda firman har sålts och firman avvecklats (jfr HFD 2020 ref. 25).
I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordf.), Birgitta Pettersson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst
Fråga om vilket beskattningsår en person kan få skattereduktion för hushållsarbeten respektive installation av grön teknik.
Uttag från en brittisk s.k. personal pension policy har ansetts utgöra skattepliktig inkomst av tjänst. Även fråga om beräkning av spärrbeloppet när viss del av uttaget är skattefritt i Storbritannien.
Uppförande av fritidshus har inte bedömts medföra väsentlig anknytning. Om det också sker ett förvärv av en större aktiepost i ett svenskt bolag får personen väsentlig anknytning till Sverige men bedöms inte ha ett hem som stadigvarande står till hans förfogande i Sverige vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En anställd har erbjudits att förvärva teckningsoptioner till marknadspris. Optionerna ger rätt att under en femårsperiod etappvis förvärva aktier i bolaget. Fråga om förvärvstidpunkten samt om förmånsbeskattning aktualiseras.
En person har ansetts bedriva byggnadsrörelse. Även frågor om underprisöverlåtelse och skatteflyktslagen.
Att vägra avdrag för ränteutgifter med anledning av ett koncerninternt förvärv av aktier enligt 24 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) har ansetts strida mot EU-rätten.
Fråga om resultatfördelningen i ett kommanditbolag kan godtas vid inkomstbeskattningen
Fråga om svensk beskattningsrätt vid utbetalning av direktpension när den skattskyldige har hemvist i Italien. Även fråga om en viss typ av schablonbeskattning omfattas av skatteavtalet mellan Sverige och Italien.