Avräkning avkastningsskatt
(Dnr 16-25/D)Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
A ska anses begränsat skattskyldig i Sverige först efter att samtliga tillgångar i hans enskilda firma har avyttrats och firman avvecklats.
A är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Han avser att under 2024 flytta till Portugal. A vill få klarhet i om han efter utflyttningen kan anses begränsat skattskyldig i Sverige.
Av ansökan framgår bland annat följande förutsättningar.
A vill ha svar på om han efter flytten kommer att vara begränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL (fråga 1). Om svaret på fråga 1 är nekande vill han veta om svaret förändras om han avvecklar sin enskilda firma och säljer entreprenadmaskinerna (fråga 2). Om så inte är fallet vill han veta om svaret förändras om han inte förvärvar en fritidsfastighet på (…) (fråga 3).
A anser att han inte kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Skatteverket delar den bedömningen.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 IL är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.
Enligt 7 § första stycket ska vid bedömningen av om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit beaktas bl.a. om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen har sin familj här, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här och liknande förhållanden.
Med familj avses make eller maka och minderåriga barn (RÅ 1987 not. 829).
Av förarbetena (prop. 1984/85:175 s. 13 f.) framgår att regleringen i 7 § syftar till att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt. Det framgår vidare att frågan om det föreligger väsentlig anknytning hit ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas.
En förutsättning för att A ska anses begränsat skattskyldig i Sverige är att han inte har väsentlig anknytning hit enligt 3 kap. 7 §.
Innehav av en fritidsbostad inrättat för åretruntbruk grundar i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (jfr bet. 1984/85:SkU59 s. 14 och t.ex. RÅ 1992 not. 367 och HFD 2020 not. 27). Så länge som A bedriver näringsverksamhet i Sverige utgör den däremot en sådan stark anknytningsfaktor som medför att han har väsentlig anknytning hit. Näringsverksamheten kan inte anses ha upphört förrän samtliga tillgångar i den enskilda firman har sålts och firman avvecklats (jfr HFD 2020 ref. 25).
I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordf.), Birgitta Pettersson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om svensk beskattning av utdelning ska begränsas till högst 5 procent av utdelningens bruttobelopp enligt skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien
Fråga om ett särskilt vistelsemönster innebär att stadigvarande vistelse i Sverige föreligger.
Fråga om en stiftelse vid bedömningen av fullföljdskravet kan tillgodoräkna sig bidrag som betalas ut till en högskola för vissa specifika ändamål.
Frågor om beskattning ska ske vid överlåtelser till underpris och en efterföljande fusion i samband med en omstrukturering av ägandet i ett fastighetsförvaltande bolag. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.
Frågor om beskattning, avdrag, SLP m.m. vid avsättning enligt utländsk pensionsordning.
Förvärv av fastighet i Sverige genom bolag som ägs av en från Sverige utflyttad person har inte ansetts innebära väsentlig anknytning.
Fråga om en utländsk trust respektive en utländsk stiftelse motsvarar en svensk familjestiftelse.
Fråga om en viss typ av utbetalning omfattas av Forskarskattenämndens beslut om skattelättnader.
Fråga om överlåtelse av samtliga aktierna i ett bolag är en underprisöverlåtelse samt om skatteflyktslagen är tillämplig.