Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Ett bundet tillgodohavande hos bank med avkastning som delvis styrs av aktieindex kan vara en tillgång i enskild näringsverksamhet.
Kontot är ett sådant tillgodohavande som avses i 13 kap. 7 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
A bedriver enskild näringsverksamhet. Han ämnar placera pengar som tillhör verksamheten i ett [konto hos en bank]. Kontot har en löptid på två år. Vid löptidens utgång utbetalas dels nominellt belopp på kontot, dels fast ränta, dels - i förekommande fall - ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet beräknas på ett aktieindex (om index inte har sjunkit under löptiden).
Kontot är odelbart. Det går alltså inte att skilja rätten till ränta eller till eventuellt tilläggsbelopp från det insatta beloppet och kontot avslutas med utbetalning vid löptidens utgång. Någon kapitalförlust kan ej uppkomma vid en sådan utbetalning. Det är dock möjligt för innehavaren att avsluta kontot före tvåårsdagen mot särskild avgift. Kontot kan inte överlåtas. Det omfattas av den statliga insättningsgarantin.
A frågar om kontot är ett sådant tillgodohavande som omfattas av reglerna i 13 kap. 7 § andra stycket IL.
Som svar på Skatteverkets yttrande, där verket bl.a. framfört tveksamhet om pengarna på kontot ska användas i näringsverksamheten, har A framfört att avsikten är att placera överskottsmedel från näringsverksamheten på ett för verksamheten fördelaktigt sätt och att Skatterättsnämnden äger förutsätta att det är fråga om medel som skulle hänföras till näringsverksamheten om de hade satts in på ett vanligt bankkonto.
A åberopar också RÅ 1997 ref. 5 II, varav framgår att medel kan vara delvis bundna (specialutlåning till bank) men ändå anses tillhöra enskild näringsverksamhet.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Enligt 13 kap. 7 § första stycket IL ska delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. inte räknas som tillgångar i näringsverksamhet för enskilda näringsidkare. De ska dock, enligt bestämmelsen i andra stycket, räknas som sådana tillgångar bl.a. om de är tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:229) om inlåningsverksamhet och tillgodohavandet hör till näringsverksamheten.
Kontot är ett sådant tillgodohavande som avses i bestämmelsen om det hör till enskild näringsverksamhet. Oavsett om kontot är en sådan tillgång som ska likabehandlas med en delägarrätt enligt 48 kap. 2 § andra stycket IL eller ej är det därför, och med de övriga förutsättningar som gäller för förhandsbeskedet, ett sådant tillgodohavande som ska räknas som tillgång i As näringsverksamhet.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Bengtsson, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.