A, som är svensk medborgare, är bosatt i [landet X] tillsammans med sin hustru B. Han flyttade från Sverige till [landet Y] (…) 2017 och var bosatt där fram till [år], då han bosatte sig i [landet X]. På grund av (…) valde B att inte flytta med honom. Hon flyttade från Sverige till [landet X] (…) 2020.

Makarna A och B äger hälften var av en bostadsrättslägenhet i [Sverige] som tidigare var deras permanentbostad. Lägenheten upphörde att vara A:s permanentbostad (…) 2017 när han flyttade till [landet Y] och den upphörde att vara B:s permanentbostad (…) 2020 när hon flyttade till [landet X]. Lägenheten används som makarnas fritids- och övernattningsbostad när de besöker Sverige. Deras vuxne son var bosatt i lägenheten åren 2017–2021.

A innehar även hälften av en mindre fritidsbostad i [Sverige]. Vidare äger han (…) procent av en bostadsrättslägenhet i [Sverige] som är sonens bostad. Bakgrunden till detta var att möjliggöra för sonen att finansiera förvärvet av lägenheten.

Fram till (…) 2022 ägde makarna A och B hälften var av aktierna i ett svenskt fåmansföretag som för närvarande bedriver kapitalförvaltning. De har överlåtit samtliga aktier i företaget till sin son genom gåva.

Som förutsättning lämnas att makarna inte kommer att vistas i Sverige mer än 70 dagar per år.

A överväger att påbörja utbetalning av sin tjänstepension som han tjänat in då han arbetade i Sverige. Avgörande för beslutet är huruvida han anses vara begränsat eller obegränsat skattskyldig i Sverige. Detta eftersom Sverige saknar skatteavtal med [landet X].

A vill veta om han anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige från och med ingången av 2023 på grund av väsentlig anknytning hit enligt 3 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL (fråga 1).

Om fråga 1 besvaras jakande, vill han veta om svaret ändras 2024 när det har gått mer än fyra år sedan även B bosatte sig permanent i [landet X] (fråga 2 a) eller om han och hans hustru överlåter bostadsrättslägenheten i [Sverige] till extern part (fråga 2 b).

A anser att han inte har väsentlig anknytning till Sverige från och med ingången av 2023, eftersom hans och hans hustrus bostadsrättslägenhet har tappat sin egenskap av permanentbostad. Vid ingången av det nämnda året hade det i princip gått sex hela år sedan han upphörde att använda lägenheten som sin permanentbostad.

Skatteverket anser att A inte har väsentlig anknytning till Sverige, eftersom det vid ingången av 2023 hade förflutit mer än fem kalenderår efter utgången av utflyttningsåret.

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 IL är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

Enligt 7 § första stycket ska vid bedömningen av om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit beaktas bl.a. om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen har sin familj här, om personen har en fastighet här och liknande förhållanden.

Frågan om det föreligger väsentlig anknytning till Sverige ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13). En sådan omständighet är utlandsvistelsens längd (se RÅ 2002 ref. 70 och HFD 2019 ref. 12).

Enbart innehav av en fritidsbostad inrättad för åretruntbruk ger i regel inte väsentlig anknytning hit (se t.ex. RÅ 1992 not. 367). Den omständigheten att en enskild behåller sin tidigare permanentbostad vid utflyttningen utgör däremot normalt sett en tungt vägande faktor vid bedömningen av personens anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118, RÅ 2002 ref. 70, RÅ 2009 not. 84 och HFD 2012 not. 21). Skälet till det är att den enskilde därigenom anses ha visat att han eller hon inte är beredd att helt bryta banden med Sverige.

I praxis har makar och omyndiga barn behandlats som en enhet vid bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger (se t.ex. RÅ 1987 not. 829). 

Frågorna 1 och 2 a

Makarna A och B har behållit den bostadsrättslägenhet i Sverige som tidigare var deras permanentbostad. Oaktat att A flyttade från Sverige 2017 har lägenheten fortsatt varit B:s permanentbostad fram till hennes utflyttning (…) 2020. Makar behandlas i dessa sammanhang normalt som en enhet och vid ingången av 2023 har det gått knappt tre år från det att lägenheten upphörde att vara familjens permanentbostad. Vid den samlade bedömning som ska göras finner Skatterättsnämnden att A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige även efter ingången av 2023 (jfr t.ex. RÅ 2002 ref. 70 och HFD 2012 not. 21).

Han ska även anses ha väsentlig anknytning hit 2024 när det har gått mer än fyra år sedan B bosatte sig i [landet X].

Fråga 2 b

Om bostadsrättslägenheten överlåts till extern part anses A inte längre ha väsentlig anknytning till Sverige.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordf.), Fredrik Hammarström, Birgitta Pettersson och Olof Sundin.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.