Omstrukturering, skatteflykt
(Dnr 19-25/D)Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Förvärv, genom förhandsbokning, av en bostad som på sikt är tänkt att användas som permanentbostad har inte ansetts medföra att förvärvarna blir obegränsat skattskyldiga i Sverige innan bosättning
Förvärvet av bostaden innebär inte väsentlig anknytning till Sverige.
A och B är gifta. De flyttade under 2017 från Sverige och bosatte sig i Portugal. De har sedan flytten från Sverige endast varit begränsat skattskyldiga här.
Makarna (…) har nu bestämt sig för att köpa en bostad i Sverige för att från och med 2024–2025 ha möjlighet att kunna bo i en egen bostad vid tillfälliga besök här. Bostaden ska på sikt användas som makarnas permanentbostad.
Förvärvet är tänkt att ske genom en s.k. förhandsbokning av en ännu inte byggd bostad där makarna tecknar sig för en lägenhet med delbetalningar vid olika tidpunkter. Första delbetalningen sker i samband med förhandsbokningen och sista i samband med att lägenheten görs tillgänglig för köparen.
Makarna (…) ställer ett antal frågor för att få klarhet i om, och i så fall vid vilken tidpunkt, ett förvärv av en bostad på angivet sätt och syfte kan innebära att de anses få väsentlig anknytning till Sverige.
A och B anser inte att de genom förvärvet kan få väsentlig anknytning till Sverige och att de inte kan bli obegränsat skattskyldiga här före det att de bosätter sig i bostaden.
Skatteverket har ingen annan uppfattning.
Av 3 kap. 3 § första stycket 1 och 3 inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att en person är obegränsat skattskyldig om den är bosatt i Sverige eller om den tidigare har varit bosatt här och har väsentlig anknytning hit.
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska bl.a. beaktas om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen har sin familj här, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här, och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).
Vid prövningen ska det göras en samlad bedömning i det enskilda fallet varför alla omständigheter av betydelse måste beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13).
Beträffande bostäder i Sverige framgår av praxis att om en tidigare permanentbostad behålls efter utflyttningen medför det normalt väsentlig anknytning hit (se t.ex. HFD 2012 not. 51). Enbart innehav av en fritidsbostad inrättad för åretruntbruk ger däremot i regel inte väsentlig anknytning (se t.ex. RÅ 1992 not. 367 och HFD 2020 not. 27).
Frågan i detta ärende är ytterst om förvärv av en bostad som på sikt är tänkt att användas som permanentbostad kan anses medföra att förvärvarna blir obegränsat skattskyldiga i Sverige innan bosättningen.
Ansökan har sin grund i att förekomst av permanentbostad i Sverige i praxis bedömts ha stor betydelse vid prövningen av väsentlig anknytning. Detta gäller emellertid i situationer då någon behåller en tidigare permanentbostad efter att ha flyttat ut från landet. Personen anses då på ett påtagligt sätt ha visat att man inte är beredd att helt bryta banden med Sverige. Denna omständighet har utgjort en tungt vägande faktor vid en sådan samlad bedömning av anknytningen till Sverige som ska innefatta alla omständigheter av betydelse för bosättningen (se RÅ 2009 not. 84).
I en situation som den nu aktuella gör detta resonemang sig inte gällande. Det finns då inte skäl att lägga motsvarande vikt vid förvärv av en bostad som i framtiden ska användas som permanentbostad.
Vid en samlad bedömning i detta fall kan makarna (…) inte anses få väsentlig anknytning till Sverige vid förvärv av en bostad på angivet sätt och i angivet syfte.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
Fråga om uttagsbeskattning kan ske när den kontanta ersättningen vid en fastighetsreglering understiger 42 000 kr. Även fråga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet.
Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om ett förfarande som innefattar gåva av aktier till en stiftelse medför utdelningsbeskattning av givaren. Även fråga om stiftelsen ska beskattas för gåvan samt om gåvan ska beaktas vid bedömningen av fullföljdskravet.
Fråga om svensk beskattning av utdelning ska begränsas till högst 5 procent av utdelningens bruttobelopp enligt skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien
Fråga om en stiftelse vid bedömningen av fullföljdskravet kan tillgodoräkna sig bidrag som betalas ut till en högskola för vissa specifika ändamål.
Fråga om ett särskilt vistelsemönster innebär att stadigvarande vistelse i Sverige föreligger.
Frågor om beskattning ska ske vid överlåtelser till underpris och en efterföljande fusion i samband med en omstrukturering av ägandet i ett fastighetsförvaltande bolag. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.