Y AB är ett bolag som ägs av ett antal konsultbolag, som i sin tur ägs av IT-konsulter. Verksamheten i Y AB är att för sina delägares räkning sälja vissa IT-tjänster.

Y AB ingår avtal med externa kunder och uppdragen utförs av IT-konsulterna genom deras helägda aktiebolag eller av externa underkonsulter. Konsultuppdragen som Y AB erhåller fördelas till respektive konsultbolag utifrån uppdragets karaktär och utifrån konsultens kompetens och tillgänglighet. För utförda tjänster fakturerar konsultbolagen Y AB som i sin tur fakturerar den externa kunden. I viss utsträckning utför konsultbolagen också interna uppdrag åt Y AB.

Y AB verkar som en sammanhållande enhet mot marknaden under ett gemensamt varumärke. Genom Y AB ökar kontaktytorna vilket skapar bättre beläggning hos konsultbolagen. Vidare skapas förutsättningar att erhålla uppdrag också från större kunder.

Flertalet av de IT-konsulter som äger konsultbolagen har tidigare varit anställda och arbetat i Y AB. Idag finns det inte några anställda kvar i Y AB och i konsultbolagen är för närvarande respektive IT-konsult ensam anställd.

Förhållandet mellan Y AB och konsultbolagen regleras genom ett aktieägaravtal och ett ramavtal samt genom uppdragsspecifikationer. I avtalen anges bl.a. att Y AB och konsultbolagen är i förhållande till varandra oberoende och självständiga parter och det framgår också att konsultbolagen inte är bundna att ha Y AB som ensam uppdragsgivare. I avtalen anges att det inte är parternas avsikt att något anställningsförhållande ska uppkomma med anledning av de IT-tjänster som utförs. Vidare anges att det är konsultbolagen som bär allt ansvar och all ekonomisk risk för uppdragens utförande och fullföljande.

Enligt avtalen ansvarar konsultbolagen för den egna arbetsplatsutrustningen och konsultbolagen får, efter godkännande av Y AB, anlita underkonsulter för utförandet av tjänsterna. Vid externa uppdrag ska som utgångspunkt arbetet utföras i uppdragsgivarens lokaler och vid interna uppdrag sker arbetet i konsultbolagens lokaler. Det är konsultbolagen som i samråd med den externa uppdragsgivaren bestämmer arbetstiderna. Uppdragen ska utföras med beaktande av de instruktioner och riktlinjer som Y AB eller den externa uppdragsgivaren anger men det är konsultbolagen som planlägger arbetet närmare.

A har aldrig varit anställd i Y AB utan endast tagit uppdrag såsom underkonsult. Han har nu blivit erbjuden att ingå i ägarkretsen och genom sitt bolag X AB tillhandahålla tjänster till Y AB.

Sökandena vill veta om förhållandet mellan X AB och Y AB kommer att ses som ett självständigt uppdragsförhållande eller som ett anställningsförhållande för A.

Parterna är ense om att X AB kommer att bedriva en självständig näringsverksamhet och att intäkterna från uppdragen ska beskattas i bolaget.

Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas enligt 13 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Av paragrafens andra stycke framgår att vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.

Frågan i ärendet är om den verksamhet som ska bedrivas i X AB kommer att vara självständigt bedriven eller om ersättningen som erhålls från Y AB ska ses som lön för A.

Av praxis framgår att det i princip inte finns något hinder för att – med verkan även i beskattningshänseende – i aktiebolagsform bedriva verksamhet som i allt väsentligt bygger på personliga arbetsinsatser av den person som äger bolaget. I vissa fall har emellertid bortsetts från aktiebolaget och ägaren av bolaget har påförts de inkomster som härrör från verksamheten såsom inkomst av tjänst (se t.ex. HFD 2017 ref. 8 samt HFD 2017 ref. 41 och där angiven praxis). I de fall där man i praxis har bortsett från aktiebolaget har den verkliga innebörden av rättsförhållandet ansetts vara att verksamheten bedrivits av bolagets ägare såsom anställd hos uppdragsgivaren. Frågan om beskattningen ska ske hos bolaget eller hos ägaren personligen har regelmässigt avgjorts utifrån en helhetsbedömning av samtliga omständigheter (se t.ex. RÅ 2000 not. 189).

Förhållandena i förevarande fall påminner i stora delar om de i RÅ 2000 not. 189 där självständig näringsverksamhet ansågs föreligga. Dessa likheter talar för att också den verksamhet som ska bedrivas i X AB är en självständigt bedriven näringsverksamhet. I nu aktuellt fall framgår dessutom av avtalen att konsultbolagen kan utföra uppdrag åt andra uppdragsgivare. En skillnad är dock att det i Y AB inte finns några anställda. Denna omständighet kan emellertid enligt Skatterättsnämndens mening, vid den samlade bedömning som ska göras, inte föranleda någon annan bedömning.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop