A är svensk medborgare. Han är sedan (…) gift med en sydkoreansk medborgare. De har ett gemensamt barn.

Familjen planerar att (…) flytta till Sydkorea. Där finns bland annat (…). Det finns även sociala skäl för flytten och makarna har skrivit på ett hyreskontrakt på en bostad i (…).

A är sedan tidigare pensionerad och han kommer sannolikt inte att yrkesarbeta eller på annat sätt vara verksam i näringslivet framöver. Hans fru planerar att förvärvsarbeta efter flytten till Sydkorea.

I Sverige finns idag för A:s del två bostäder. Det är dels en bostadsrätt i [nr 1], dels en bostadsrätt i [nr 2]. Familjen bor sedan (…) tillsammans i bostadsrätten [nr 1]. Denna bostad är tänkt att i samband med flytten från Sverige eller senast 12 månader efter flytten hyras ut till utomstående på ett långtidskontrakt (1–2 år).

Bostadsrätten [nr 2] har varit A:s permanentbostad. Den kommer i samband med flytten eller senast 12 månader efter flytten att säljas till utomstående.

A äger samtliga andelar i fåmansföretaget X AB. Bolaget äger, utöver en kapitalförsäkring, aktier i ett antal onoterade fåmansföretag som alla i sin tur äger aktier i svenska rörelsedrivande företag. Ägarandelen vad gäller kapital och röstetal i de rörelsedrivande företagen understiger 10 procent.

X AB har aldrig bedrivit någon annan verksamhet än kapitalförvaltning. Det har dock tidigare fusionerats med dotterbolaget Y AB. I detta bolag var A verksam i betydande omfattning. Aktierna i X AB är därför kvalificerade andelar. Andelarna kommer att vara kvalificerade till och med utgången av 2026.

Efter det att familjen har flyttat till Sydkorea planerar A ta utdelning från X AB. Alternativt kommer han att besluta att bolaget ska likvideras. Detta kommer att ske tidigast 16 månader efter flytten från Sverige.

I Sydkorea gäller att fysiska personer får skatterättslig hemvist där om man har en bostad tillgänglig för stadigvarande bruk och vistas där i 183 dagar eller mer under ett beskattningsår. Hemvist i Sydkorea innebär en obegränsad skattskyldighet. Det finns dock en skatteförmån för personer som före beskattningsåret inte haft hemvist eller stadigvarande vistats i Sydkorea i minst fem av de senaste tio åren. Skatteförmånen innebär att under de första fem beskattningsåren beskattas personen endast för inkomster som har sin källa i Sydkorea samt för utländska inkomst som förs in till Sydkorea.

A har inte tidigare varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sydkorea. Han förutsätter att han omfattas av skatteförmånen.

A vill veta om han efter flytten från Sverige kommer att ha skatterättslig hemvist i Sydkorea enligt skatteavtalet mellan Sverige och Sydkorea om bostadsrätten [nr 2] hyrs ut till utomstående och bostadsrätten [nr 1] har sålts till utomstående (fråga 1).

Om så är fallet vill han veta om Sverige har rätt att beskatta inkomster, med anledning av utdelning från eller likvidation av X AB, med högre skattesats än vad som anges i skatteavtalet (fråga 2).

Han vill också veta om lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) kan an-ses tillämplig på förfarandet (fråga 3).

Såväl A som Skatteverket anser

- att om bostadsrätten [nr 1] hyrs ut till utomstående och bostadsrätten [nr 2] har sålts till utomstående är den skatterättsliga hemvisten enligt skatteavtalet Sydkorea,

- att hemvist i Sydkorea enligt skatteavtalet innebär att Sverige saknar beskattningsrätt vad gäller vinst vid likvidation och att skattesatsen vid utdelning är begränsad till 15 procent av utdelningens bruttobelopp, och

- att skatteflyktslagen inte är tillämplig.

Inkomstskattelagen

Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen [1999:1229]).

Vid bedömningen av om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska bland annat beaktas om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här och liknande förhållanden (7 §).

Av förarbetena till lagrummet framgår att frågan om det föreligger väsentlig anknytning hit ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas. Vidare framgår att syftet med regleringen om väsentlig anknytning är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger. Däremot bör tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (prop. 1984/85:175 s. 13–14).

Det förhållandet att en enskild behåller sin tidigare permanentbostad vid utflyttning från Sverige utgör normalt sett en tungt vägande faktor vid bedömningen av personens anknytning hit (se till exempel HFD 2024 not. 19, punkt 13 och där anmärkta rättsfall).

Skatteavtalet med Sydkorea

Skatteavtalet mellan Sverige och Sydkorea (se bilaga till lagen [1982:707] om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Republiken Korea) tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda staterna (artikel 1).

Beträffande uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” anges i skatteavtalet att detta avser person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för huvudkontor eller företagsledning eller annan liknande omständighet. Om en fysisk person på sådan grund har hemvist i båda avtalsslutande staterna anses personen i första hand ha hemvist i den stat där personen har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande (artikel 4).

Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får enligt skatteavtalet beskattas i denna andra stat. Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist. Om den som har rätt till utdelningen inte är ett bolag som behärskar viss del av det utbetalande bolagets kapital får skatten inte överstiga 15 procent av utdelningens bruttobelopp (artikel 10).

Vid vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än bland annat fast egendom, lös egendom som ingår i fast driftställe och fartyg eller luftfartyg gäller enligt skatteavtalet att denna endast beskattas i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist (artikel 13).

Då en avtalsslutande stat tillämpar skatteavtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rörande sådana skatter på vilka avtalet tillämpas (artikel 3, punkten 2).

Skatteflyktslagen

Av 2 § skatteflyktslagen framgår att vid fastställandet av underlag ska hänsyn inte tas till en rättshandling, om

1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,
2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna,
3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och
4. ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

Fråga 1 – Hemvist enligt skatteavtalet vid uthyrning av bostadsrätten i Sverige?

En lämnad förutsättning i denna fråga är att A har sålt bostadsrätten [nr 2] till utomstående. En utgångspunkt för frågan är också att han är obegränsat skattskyldig i såväl Sverige som Sydkorea enligt beskattningsreglerna i respektive land. Han är därmed enligt skatteavtalet en person med hemvist i såväl Sverige som Sydkorea. Utifrån den beskrivning av omständigheterna som finns i ärendet, till exempel gällande ett fortsatt innehav av bostadsrätten [nr 1] som tidigare varit permanentbostad, saknas enligt Skatterättsnämnden skäl att göra någon annan bedömning.

Detta innebär att A:s hemvist enligt skatteavtalet måste avgöras enligt artikel 4 i avtalet. Enligt lämnade förutsättningar finns ett hem i Sydkorea som står till hans förfogande. Vid bedömningen av om han kan anses ha ett hem som stadigvarande står till hans förfogande i Sverige är det Skatterättsnämndens uppfattning att en uthyrning av bostadsrätten [nr 1] innebär att ett sådant stadigvarande förfogande som krävs enligt bestämmelsen saknas. Hans hemvist enligt skatteavtalet är vid sådana förhållanden Sydkorea.

Fråga 2 – Svensk beskattning av inkomster vid utdelning från eller likvidation av X AB?

Vid en utdelning till A från X AB följer av skatteavtalet att den svenska beskattningsrätten är begränsad till 15 procent av utdelningens bruttobelopp.

Likvidation definieras inte närmare i skatteavtalet. En likvidation är emellertid enligt inkomstskattelagen en beskattningsutlösande händelse som föranleder en kapitalvinstbeskattning (se 44 kap. 7 § inkomstskattelagen). Av den allmänna tolkningsregeln i skatteavtalet följer då att den artikel som gäller för realisationsvinster ska tillämpas.

Det innebär i detta fall att vinst med anledning av en likvidation av X AB endast får beskattas i hemviststaten, dvs. i Sydkorea.

Fråga 3 – Skatteflykt?

Av svaret på fråga 2 följer att under angivna förutsättningar kommer en lindrigare beskattning att ske i Sverige, alternativt ingen beskattning alls. Den eventuella skatteförmån som detta kan sägas innebära är en direkt följd av hur det aktuella skatteavtalet är utformat. Skatteflyktslagen är vid sådana förhållanden inte tillämplig.

I avgörandet har deltagit Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordförande), Fredrik Hammarström, Olof Sundin, Ulla Werkell och Eva Östman Johansson.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.