Fråga om väsentlig anknytning till Sverige när en person behåller en fastighet där den tidigare permanentbostad, som numera rivits, var belägen.
Frågorna 1 och 2
A har inte väsentlig anknytning till Sverige.
A är svensk medborgare och bor i Sverige. Han har för avsikt att flytta från Sverige och bosätta sig i [land inom EU]. Detta är tänkt att ske under 2025 eller 2026.
Efter flytten kommer A att ha kvar ett par anknytningsfaktorer till Sverige av betydelse. Han kommer behålla två fastigheter i Sverige som han äger sedan tidigare. Det är dels (Skogsfastigheten), dels (Tomtfastigheten).
Skogsfastigheten är på (…) hektar. Det förekommer inte någon avverkning eller liknande på fastigheten. Det finns inga intäkter kopplade till fastigheten. På Tomtfastigheten finns den bostadsbyggnad som A idag använder som permanentbostad. Denna byggnad ska rivas i samband med flytten från Sverige.
En ytterligare anknytningsfaktor är ett minderårigt barn som kommer bo kvar i Sverige tillsammans med sin mamma. Mamman kommer att ha ensam vårdnad om barnet.
A kommer efter flytten till [land inom EU] att vistas i Sverige mellan 40 och 60 dagar per år. Detta kommer framför allt ske i samband med sommarmånaderna. A kommer då att hyra en bostad eller bo på hotell eller vandrarhem.
A äger idag andelar i fåmansföretag. Dessa kommer han att avyttra i samband med flytten från Sverige.
A vill veta om han kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter flytten till [land inom EU] (fråga 1). Utgångspunkten för frågan är att han har sålt andelarna i fåmansföretagen och att byggnaden på Tomtfastigheten har rivits.
Han vill också veta om bedömningen ändras om han tidigast tre år efter flytten beviljas bygglov och bygger en fritidsbostad på Skogsfastigheten (fråga 2).
Om Skatterättsnämnden anser att A har väsentlig anknytning enligt dessa alternativ undrar han om svaren ändras om han i samband med flytten ger Tomtfastigheten till sina två barn (fråga 3).
A anser att han inte kommer ha väsentlig anknytning till Sverige efter flytten till [land inom EU]. Bedömningen ändras inte om det byggs en ny bostad som ska användas som fritidsbostad på Skogsfastigheten.
Skatteverket har ingen annan uppfattning.
A har inte väsentlig anknytning till Sverige (frågorna 1 och 2)
Ärendet gäller om A efter flytten till [land inom EU] är obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning. Enligt Skatterättsnämndens bedömning är så inte fallet och det gäller även om han tre år efter flytten beviljas bygglov och bygger en fritidsbostad på Skogsfastigheten. Skälen till detta är följande.
Den som har varit bosatt i Sverige kan trots en flytt till ett annat land fortsätta vara obegränsat skattskyldig här. Det gäller om personen anses ha väsentlig anknytning hit. Detta framgår av 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).
En prövning av väsentlig anknytning ska ske genom en samlad bedömning i det enskilda fallet utifrån de anknytningsfaktorer som räknas upp i 7 § (se prop. 1984/85:175 s. 13).
De faktorer som räknas upp i lagtexten och som är av intresse i detta ärende är:
Även om man ska göra en samlad bedömning visar praxis att olika anknytningspunkter väger olika tungt.
A ska vid flytten från Sverige behålla Tomtfastigheten där hans permanentbostad finns idag. Att man behåller sin tidigare permanentbostad vid en utflyttning är normalt sett en tungt vägande faktor. Det beror på att personen då inte anses ha visat sig beredd att helt bryta banden med Sverige (se till exempel HFD 2024 not. 19 punkten 13 och de rättsfall som anges där).
Bedömningen i detta fall ska dock göras utifrån att den byggnad som har varit A:s permanentbostad har rivits. Någon bostad som kan utgöra permanentbostad finns därmed inte längre kvar. Den omständigheten att A vid flytten från Sverige behåller Tomtfastigheten kan då inte vara en tungt vägande faktor.
A ska också behålla Skogsfastigheten. Vid ett innehav av en skogs- eller jordbruksfastighet i Sverige har man i praxis gjort skillnad mellan rena kapitalplaceringar och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt i förvaltningen (se till exempel RÅ 1989 ref. 18, RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2003 not. 210).
Eftersom A inte är verksam i förvaltningen av Skogsfastigheten utgör den en kapitalplacering. Detta är inte heller en tungt vägande faktor i den sammantagna bedömningen.
A:s minderåriga barn kommer bo kvar i Sverige. Av praxis framgår att den omständigheten att ett minderårigt barn bor kvar här kan ha betydelse som anknytningsfaktor för en utflyttad person.
Detta gäller i vart fall då denna omständighet kombineras med ett stort antal vistelsedagar i Sverige för umgänge (se RÅ 2003 not. 140 och RÅ 2010 not. 78).
För en utflyttad person med en mindre omfattande vistelse i Sverige för umgänge med minderårigt barn har bedömningen blivit en annan (se RÅ 2003 ref. 52 och HFD 2012 not. 50).
A:s vistelser i Sverige kommer inte överstiga 60 dagar per år. Att A:s minderåriga barn ska bo kvar i Sverige innebär då inte någon tungt vägande anknytningsfaktor.
Vid en samlad bedömning av omständigheterna i fråga 1 kan A inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter en flytt till [land inom EU].
Beträffande fråga 2 har i praxis innehav av en fritidsbostad inrättad för åretruntbruk i regel inte bedömts innebära en väsentlig anknytning till Sverige (se RÅ 1992 not 367 och HFD 2020 not. 27).
Det saknas anledning att göra en annan bedömning för A:s del.
Bedömningen av frågorna 1 och 2 innebär att fråga 3 inte blir aktuell att pröva.
I avgörandet har Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordföranden), Fredrik Hammarström, Olof Sundin, Ulla Werkell och Eva Östman Johansson deltagit.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
Varken avgift i form av commitment fee eller viss typ av rådgivningskostnader har bedömts utgöra ränteutgift i form av andra utgifter för kredit vid tillämpning av 24 kap. inkomstskattelagen.
Fråga om en utländsk medborgare, som efter en kortare tid i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland, får väsentlig anknytning hit om han behåller tidigare permanentbostad i Sverige.
Frågor om skattskyldighet enligt skatteavtal med Sydkorea.
Fråga om väsentlig anknytning till Sverige när en person behåller en fastighet där den tidigare permanentbostad, som numera rivits, var belägen.
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om en svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige sedan 2007 får väsentlig anknytning hit på grund av att han bland annat kommer att ha ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige.
Fråga om utdelningar från ett bolag ska beaktas vid bedömningen av om en stiftelse uppfyller fullföljdskravet. Andelarna i bolaget skulle ha varit näringsbetingade för en oinskränkt skattskyldig stiftelse.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
VR-träning som syftar till att träna upp ögonens koordination för förbättrad läsning och minskade besvär vid skärmarbete har ansetts vara annan friskvård. Ett friskvårdsbidrag som används för sådan träning har ansetts vara en skattefri personalvårdsförmån.
