A är svensk medborgare. Han flyttade från Sverige 2007 och är bosatt i [land B] tillsammans med sin familj. Varken han eller någon i hans familj har haft några tillgångar i Sverige sedan utflyttningen. Han vistas i Sverige cirka 50–60 dagar per år.

A arbetar i det [utländska] bolaget X AG men har idag inget ägande eller någon styrande roll i bolaget. X AG ägs till 100 procent av hans far som också är en av tre styrelseledamöter i bolaget. X AG äger 40 procent av ett annat [utländskt] bolag,
Y AG. Varken X AG eller något bolag som X AG äger andelar i bedriver idag någon verksamhet i Sverige.

A avser att genomföra ett antal transaktioner under 2025.

Han kommer att erhålla 50 procent av ett fritidshus i Sverige i gåva från sin bror. Fritidshuset har aldrig använts som permanentbostad av honom eller någon annan i hans familj.

A kommer även att överta samtliga andelar i X AG från sin far samt ingå i bolagets styrelse. X AG ska därefter förvärva 40 procent av andelarna i Z AB. Y AG kommer att bilda ett svenskt dotterbolag och på sikt kommer det att vara aktuellt för A att ingå i det bolagets styrelse. X AG kommer även att förvärva 100 procent av andelarna i ett svenskt nystartat bolag, Å AB, som i sin tur kommer att förvärva en fastighet i
[stad i Sverige]. Fastigheten kommer att förvaltas av en extern förvaltare och varken
A eller någon i hans familj kommer att vara verksam i bolaget.

A vill i första hand ha svar på om han efter att samtliga ovanstående transaktioner är genomförda kommer att ha väsentlig anknytning till Sverige enligt 3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) (fråga 1).

Om svaret på fråga 1 är att han har väsentlig anknytning undrar han om svaret förändras om X AG inte förvärvar andelarna i Å AB (fråga 2). Om svaret på fråga 2 är nekande undrar han om svaret förändras om Y AG inte äger ett svenskt dotterbolag (fråga 3) respektive om X AG inte förvärvar andelarna i Z AB (fråga 4). Om svaren på frågorna 1–4 är att han har väsentlig anknytning undrar han om svaren förändras om hans ägande i X AG endast uppgår till 60 procent (fråga 5). Om svaret på frågorna 1, 2, 4 och 5 är att han inte har väsentlig anknytning vill han veta om svaren förändras om han ingår i styrelsen i Y AG (fråga 6).

A anser inte att han har väsentlig anknytning till Sverige. Som skäl för att ett förhandsbesked bör lämnas – trots att hans situation liknar den i HFD 2019 ref. 12 – har han lyft fram att han kommer att ha ett större innehav i moderbolaget men också har spenderat längre tid utanför Sverige. Vidare har Skatteverket i processer menat att rättsverkan av HFD 2019 ref. 12 är begränsad till följd av att målet avsåg en situation med specifika omständigheter.

Skatteverket anser att A inte kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige.

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 7 § bland annat beaktas om personen är svensk medborgare, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här, och liknande förhållanden.

Av förarbetena (prop. 1984/85:175 s. 13–14) framgår att syftet med regleringen i 7 § var att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt.

Enbart innehav av fritidsbostad ger i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).

A:s indirekta aktieinnehav i Å AB får ses som en ren kapitalplacering. De indirekta aktieinnehaven i Z AB och Y AG:s svenska dotterbolag innebär däremot att han har väsentligt inflytande i näringsverksamhet här.

Frågan om det föreligger väsentlig anknytning hit ska dock avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13, se även prop. 1966:127 s. 49). En sådan omständighet är utlandsvistelsens längd (jfr RÅ 2002 ref. 70).

A flyttade ut från Sverige 2007. Med hänsyn till den tid som förflutit sedan dess kan det ekonomiska engagemanget här inte ensamt medföra att han ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige (jfr HFD 2019 ref. 12). Vid bedömningen bör också beaktas att de indirekta aktieinnehaven i de svenska aktiebolagen erhålls långt efter det att han flyttat från Sverige.

Övriga anknytningsfaktorer – såsom innehavet av en andel av en fritidsbostad – kan under lämnade förutsättningar inte tillmätas någon större betydelse.

Vid en samlad bedömning kan A inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Bedömningen förändras inte om han ingår i styrelsen i Y AG.

Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller frågorna 2–5 och fråga 6 såvitt den avser frågorna 2, 4 och 5.

I avgörandet har deltagit Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Fredrik Hammarström, Richard Hellenius, Olof Sundin och Eva Östman Johansson.

Ärendet har föredragits av Lisa Feldthusen.