X-koncernen är verksam i bl.a. Sverige och USA. Verksamheten i USA bedrivs genom Y, i sin helhet ägt av X, och med associationsformen limited liability company (LLC).

Y är registrerat i [en delstat i USA]. Enligt civilrättslig lagstiftning i [delstaten] är ett LLC en juridisk person med egen rättskapacitet och, om inte annat avtalats, är ägarna inte personligen ansvariga för bolagets förbindelser eller skulder. Bolagsformen utvisar även i övrigt stora likheter med ett svenskt aktiebolag. En skillnad är dock att ett LLC inte har något aktiekapital utan ägarnas insatser bokas på kapitalkonton.

Ett LLC:s skatterättsliga status registreras hos den amerikanska skattemyndigheten (Internal Revenue Service). Bolaget kan välja mellan att låta registrera sig som ett eget skattesubjekt, ett delägarbeskattat subjekt eller, om det bara finns en ägare, som ett subjekt där bolagets inkomst beskattas direkt hos ägaren. Om bolaget låter ändra sin skattestatus behandlas det som ett byte av företagsform.

Ett LLC som är ett skattesubjekt är generellt sett skattskyldigt på federal nivå för alla inkomster efter en progressiv skatteskala på 15–39 procent. Till det kan komma beskattning på delstatsnivå i de stater där bolaget driver verksamhet.

Y bildades under (…) och registrerades som ett eget skattesubjekt. Som förutsättningar ges att X inte åtagit sig något ansvar för Y:s skulder o.d. och att något byte av Y:s skattestatus inte kommer att ske.

Frågan i ärendet är om ett LLC kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag enligt definitionen av näringsbetingade andelar i 24 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Övriga villkor för att andelen i Y ska kunna klassificeras som näringsbetingad uppges vara uppfyllda.

Både X och Skatteverket anser att frågan ska besvaras jakande.

Enligt 24 kap. 13 § avses, under vissa närmare angivna förutsättningar, med näringsbetingad andel bl.a. en andel i ett aktiebolag. I 2 kap. 2 § första stycket föreskrivs att de termer och uttryck som används också omfattar motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.

I förarbetena till 2 kap. 2 § uttalas att det inte är möjligt att ange hur nära den utländska företeelsen ska överensstämma med den svenska för att anses motsvara denna. Detta måste bli beroende av vilket slags företeelse och vilken regel det är fråga om (prop. 1999/2000:2 del 1 s. 519). Det får i det enskilda fallet avgöras om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara den som avses med den svenska termen (se a. prop. del 2 s. 22).

Högsta förvaltningsdomstolen prövade i rättsfallet RÅ 2009 ref. 100 (ett överklagat förhandsbesked) motsvarande frågeställning som den aktuella för innehav av andelar i ett ryskt bolag av visst slag.

Domstolen, som framhöll att det av utredningen framgick att delägarna i det ryska bolaget inte var personligen ansvariga för bolagets skulder, ansåg att de civilrättsliga skillnaderna som förelåg mellan svenska aktiebolag och den ryska bolagsformen, däribland att delägarna i det ryska bolaget inte hade aktier utan procentuella andelar, saknade betydelse i sammanhanget.

Med hänsyn till att det ryska bolaget även uppfyllde kravet att vara ett inkomstskattesubjekt i hemlandet kom domstolen fram till att bolaget vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar skulle anses motsvara ett svenskt aktiebolag.

Av utredningen i detta ärende framgår att det civilrättsligt finns stor överensstämmelse mellan bolagsformerna. Exempelvis kan i likhet med vad som gäller för svenska aktiebolag delägare i ett LLC inte göras ansvariga för bolagets skulder. Vidare är ett sådant bolag föremål för inkomstbeskattning i hemlandet, om det är registrerat som ett eget skattesubjekt. Att statusen som skattesubjekt är valfri saknar, enligt Skatterättsnämndens uppfattning, betydelse i sammanhanget eftersom en ändring av skattestatus inte kan ske utan att det räknas som ett byte av företagsform.

Mot den angivna bakgrunden finner Skatterättsnämnden att Y, ett LLC som är registrerat som ett eget skattesubjekt, kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar i IL.

I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.

I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.