Skattereduktion för installation av grön teknik
(Dnr 119-25/D)Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
En person, utflyttad från Sverige sedan 2008, avser att öka sitt aktieinnehav till minst 10 procent men mindre än 20 procent i max fem svenska rörelsedrivande bolag. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
A har inte väsentlig anknytning till Sverige efter förvärven av aktierna.
A är svensk medborgare. Han utvandrade till [landet B] 2008 och har sedan dess bedömts vara begränsat skattskyldig i Sverige.
A äger en fritidsbostad i Sverige. Han och hans syster fick den i gåva från sina föräldrar 2001. A fick sedan sin systers andel av fritidsbostaden i gåva 2010.
Vid tidpunkten för utflyttningen från Sverige ägde A direkt och indirekt aktier i svenska bolag, såväl noterade som onoterade. Efter utflyttningen uppgick inget av innehaven till 10 procent av kapitalet i bolagen.
Ett av innehaven var 7 procent av kapitalet i X AB, som är noterat. Aktierna ägdes via ett helägt bolag i [landet C] som avvecklades 2011. Före avvecklingen övertog A aktierna och ägde dessa direkt. Sedan 2024 äger han aktierna via sitt helägda bolag Y SA. Numera uppgår innehavet till 9,9 procent.
Därutöver äger A, direkt och indirekt via Y SA, andelar i drygt 20 andra svenska bolag som en del av en diversifierad portfölj. Inget av dessa innehav uppgår till 10 procent eller mer av kapitalet. Ett av bolagen som A indirekt äger aktier i är Z AB. De första aktierna i bolaget förvärvades 2015 och därefter har innehavet ökats årligen fram till 2023. Från och med 2023 uppgår innehavet till cirka 9,2 procent av kapitalet i bolaget. A är vidare styrelseledamot i bolaget.
A har inga styrelseuppdrag i de andra svenska bolagen som han direkt eller indirekt äger aktier i. En anställd hos Y SA har dock uppdrag som ledamot i valberedningen i både X AB och Z AB. Den anställde äger även aktier i bolagen.
A önskar nu att indirekt via Y SA utöka sitt innehav i Z AB och X AB till 10 procent eller mer. Det finns även intresse av att göra nya investeringar och indirekt via Y SA förvärva 10 procent eller mer av kapitalet i högst tre andra svenska aktiebolag. Vilka andra svenska aktiebolag A önskar förvärva aktier i är inte fastställt än. Innehaven i Z AB, X AB och de tre andra svenska aktiebolagen kommer att understiga 20 procent.
Det kan inte uteslutas att innehaven i Z AB och X AB kan komma att uppgå till 10 procent utan A:s direkta medverkan. Något av eller båda bolagen kan till exempel komma att återköpa och makulera egna aktier.
A vistas inte mer än 80–90 dagar per år i Sverige. Han kan komma att förena vistelserna i Sverige med deltagande på styrelsemöten i Z AB vid högst tre till fyra tillfällen per år. I övrigt kommer besöken i Sverige inte att ha någon koppling till ledning och styrning av de för ansökan relevanta bolagen.
A vill i första hand ha svar på om han kommer att få väsentlig anknytning till Sverige enligt 3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) om hans indirekta innehav i Z AB och X AB ökas till minst 10 men mindre än 20 procent av kapitalet i bolagen samtidigt som han indirekt förvärvar minst 10 men mindre än 20 procent av kapitalet i högst tre andra svenska aktiebolag (fråga 1).
Om A anses få väsentlig anknytning till Sverige ställer han ett antal frågor som gäller om bedömningen blir en annan vid olika alternativ (frågorna 2–7).
A anser att väsentligt inflytande i en näringsverksamhet som uppkommer 17 år efter utflyttningen från Sverige inte ska medföra väsentlig anknytning hit för honom. Det bör inte heller göra någon skillnad om väsentligt inflytande erhålls i flera näringsverksamheter. Som skäl för att ett förhandsbesked bör lämnas lyfter han fram att omständigheterna i HFD 2019 ref. 12 var speciella. Där uppkom det väsentliga inflytandet i näringsverksamhet till följd av arv. Han har dessutom fått indikationer på att Skatteverket anser att räckvidden av rättsfallet är begränsad.
Skatteverket anser att A vid förvärv av ytterligare aktier ska anses vara ekonomiskt engagerad i Sverige i sådan betydande omfattning att han – trots utflyttning för många år sedan – har väsentlig anknytning hit och därmed är obegränsat skattskyldig.
Fråga 1 gäller om A får väsentlig anknytning till Sverige om hans indirekta innehav i Z AB och X AB ökas och aktier i högst tre andra svenska aktiebolag förvärvas och innehaven uppgår till minst 10 men mindre än 20 procent av kapitalet i bolagen. Enligt Skatterättsnämndens bedömning är så inte fallet. Skälen till detta är följande.
Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § inkomstskattelagen).
Vid prövningen av om en person har väsentlig anknytning till Sverige ska det göras en samlad bedömning där de anknytningsfaktorer som räknas upp i 7 § ska beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13).
De anknytningsfaktorer som räknas upp i 7 § och som är av intresse i detta ärende är:
Av förarbetena (prop. 1984/85:175 s. 13–14) framgår att syftet med regleringen i 7 § främst är att förhindra så kallad skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt.
Även om man ska göra en samlad bedömning framgår det av praxis att olika anknytningsfaktorer väger olika tungt.
A:s tänkta indirekta aktieinnehav i Z AB, X AB och högst tre andra svenska aktiebolag innebär att han får väsentligt inflytande i näringsverksamhet här.
A flyttade dock ut från Sverige 2008. Med hänsyn till den tid som förflutit sedan dess kan det ekonomiska engagemanget här inte ensamt medföra att han ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige (se HFD 2019 ref. 12). Vid bedömningen bör också beaktas att de indirekta aktieinnehaven i de svenska aktiebolagen utökas respektive förvärvas långt efter det att han flyttade från Sverige.
Övriga anknytningsfaktorer – såsom svenskt medborgarskap och innehavet av en fritidsbostad – kan inte tillmätas någon större betydelse (se RÅ 1992 not. 367).
Vid en samlad bedömning kan A inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter förvärven av aktierna.
Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller frågorna 2–7.
I avgörandet har Mattias Dahlberg, Christina Eng, Fredrik Hammarström, Richard Hellenius, Patricia Schömer, Olof Sundin och Eva Östman Johansson deltagit.
Ärendet har föredragits av Anna Titova.
Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
En person, utflyttad från Sverige sedan 2008, avser att öka sitt aktieinnehav till minst 10 procent men mindre än 20 procent i max fem svenska rörelsedrivande bolag. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Ett bolag avser att omvandla fordringar på dotterbolag och dotterdotterbolag till aktieägartillskott alternativt efterskänka fordringarna. Transaktionerna har inte ansetts innebära att dotterbolagen erhåller en inkomst som är skattepliktig för bolaget enligt CFC-reglerna.
Fråga om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att han inte varaktigt bosatt sig på en viss utländsk ort efter flytten från Sverige. Också fråga om när näringsverksamhet bedriven i enskild firma ska anses avvecklad vid bedömning av väsentlig anknytning.
En person som varit utflyttad från Sverige sedan 2017 avser att köpa en lägenhet i Sverige i syfte att använda som fritidsbostad. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om överlåtelse av aktier utan ersättning innebär att förvärvaren ska inkomstbeskattas eller om förvärvet utgör en skattefri gåva.
En pantbank avser att ge ut personaloptioner enligt 11 a kapitlet inkomstskattelagen. Fråga om pantbanksverksamhet är en sådan verksamhet som omfattas av kapitlet.
Utbetalningar från en amerikansk trust har inte medfört inkomstbeskattning av förmånstagarna.
Varken avgift i form av commitment fee eller viss typ av rådgivningskostnader har bedömts utgöra ränteutgift i form av andra utgifter för kredit vid tillämpning av 24 kap. inkomstskattelagen.
Fråga om en utländsk medborgare, som efter en kortare tid i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland, får väsentlig anknytning hit om han behåller tidigare permanentbostad i Sverige.