A får inte väsentlig anknytning till Sverige vid köpet av lägenheten
Ärendet gäller om A får väsentlig anknytning till Sverige vid köpet av lägenheten. Enligt Skatterättsnämndens bedömning är så inte fallet. Skälen till detta är följande.
Den som har varit bosatt i Sverige kan trots en flytt till ett annat land fortsätta vara obegränsat skattskyldig här. Det gäller om personen anses ha väsentlig anknytning hit. Detta framgår av
3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).
En prövning av väsentlig anknytning ska ske genom en samlad bedömning i det enskilda fallet utifrån de anknytningsfaktorer som räknas upp i 7 § (se prop. 1984/85:175 s. 13).
De faktorer som räknas upp i lagtexten och som är av intresse i detta ärende är:
- om personen är svensk medborgare
- hur länge personen varit bosatt här
- om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk.
Den lägenhet som A avser att köpa ska användas som fritidsbostad.
Enbart innehav av en bostad som fungerar som fritidsbostad ger i regel inte väsentlig anknytning, se bland annat HFD 2020 not. 27. Att fritidsbostadens standard inte är av avgörande vikt framgår bland annat av RÅ 1992 not. 367.
I den samlade bedömningen ska även vägas in att A har varit utflyttad från Sverige sedan 2017 och hon är begränsat skattskyldig här vid köpet av lägenheten.
Enligt Skatterättsnämndens bedömning får inte A väsentlig anknytning till Sverige vid köpet av lägenheten.
I avgörandet har Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Fredrik Hammarström, Olof Sundin, Ulla Werkell och Eva Östman Johansson deltagit.
Ärendet har föredragits av Anna Titova.