A är [inte svensk] medborgare. Utöver att ha varit bosatt i (…) har han under sin uppväxt även bott i andra länder, bland annat Storbritannien. Sedan 2020 bor han i Sverige.

A har för avsikt att flytta till Storbritannien för att där påbörja en utbildning. Efter flytten kommer hans enda anknytning till Sverige, utöver att han har [ett syskon] som är bosatt här, vara att han äger en aktiepost i det svenska aktiebolaget X AB.

Aktieposten uppgår till [mellan 15-20] procent av antalet utställda aktier i bolaget. A var bosatt i (…) när han fick aktierna som gåva från sin far under 2008. Gåvan var ursprungligen aktier i [andra utländska] bolag. Efter fusioner (…) uppkom det aktuella aktieinnehavet i X AB.

Av bolagsordningen för X AB följer att aktieposten i fråga ger rätt till [mer än 5 men mindre än 10] procent av rösterna och [mindre än 5] procent av vinstutdelning m.m.

A vill veta om han efter flytten till Storbritannien kommer att ha väsentlig anknytning till Sverige.

Varken A eller Skatteverket anser att väsentlig anknytning kommer att föreligga.

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

Enligt 7 § första stycket ska vid bedömningen av om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit beaktas bland annat om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här och liknande förhållanden.

Frågan om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13).

Av förarbetena till bestämmelsen framgår vidare att syftet med den är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger. Däremot bör tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (se prop. 1984/85:175 s. 13-14).

I praxis har ett aktieinnehav om tio procent eller mer i ett svenskt rörelsedrivande bolag ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. HFD 2019 ref. 12 och HFD 2020 not. 44).

HFD 2016 not. 28 gällde en person som indirekt ägde 5,5 procent av aktierna i ett svenskt bolag med ett sammanlagt röstvärde på 10,3 procent. Högsta förvaltningsdomstolen fann att den aktuella personens inflytande i bolaget genom aktieinnehavet var begränsat trots den förhållandevis höga röstandelen och att innehavet inte gav ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet.

En första fråga i ärendet är om A:s aktieinnehav i X AB innebär att han kan anses vara ekonomiskt engagerad i Sverige genom att inneha tillgångar som ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här.

Genom HFD 2016 not. 28 är det klarlagt att bedömningen av om det är fråga om ett sådant inflytande i näringsverksamhet inte ska ske utifrån röstandelen i ett aktiebolag. Högsta förvaltningsdomstolen motiverade sitt ställningstagande utifrån olika bestämmelser om minoritetsskydd i aktiebolagslagen (2005:551). I de angivna lagrummen anknyts till andelen av samtliga aktier.

Det betyder i detta fall att A, med ett aktieinnehav som motsvarar [mellan 15-20] procent av antalet utställda aktier i X AB, får anses inneha ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.

Vid den samlade bedömningen bör emellertid beaktas att A inte är svensk medborgare, att han endast under en kortare period av sitt liv varit bosatt i Sverige, att aktieinnehavet förvärvades genom gåva vid en tidpunkt då han inte var bosatt i Sverige och att gåvan vid detta tillfälle inte avsåg aktier i ett svenskt aktiebolag. Mot bakgrund av dessa omständigheter, och med beaktande av syftet med regeln om väsentlig anknytning, finner Skatterättsnämnden att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter sin flytt till Storbritannien.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordförande), Richard Hellenius, Olof Sundin och Eva Östman Johansson.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.