Omstrukturering, skatteflykt
(Dnr 19-25/D)Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Frågorna 1 och 2
En vederlagsfri överlåtelse av fordran medför i sig inte någon beskattning.
A har tidigare varit advokat och varit verksam inom området affärsjuridik. Han är emellertid inte längre advokat utan bedriver nu konsultverksamhet avseende organisatoriska frågor och affärsjuridik genom det helägda bolaget X AB (Konsultbolaget).
Inom ramen för Konsultbolagets verksamhet förekommer det att A får förfrågningar om styrelseuppdrag i olika bolag och en sådan förfrågan är nu aktuell från en i förhållande till sökandena extern uppdragsgivare.
Sökandena överväger med anledning av denna förfrågan följande ordning för uppdragets utförande. Ett konsultavtal ingås mellan uppdragsgivaren och Konsultbolaget där bland annat förutsättningar, omfattning och ersättning med anledning av styrelseuppdraget regleras. Enligt avtalet ska, för det fall A vid årsstämma väljs att ingå i uppdragsgivarens styrelse, Konsultbolaget ställa A till förfogande för att verka som styrelseledamot i den omfattning som uppdraget kräver. För utfört arbete ska uppdragsgivaren betala det belopp som fastställs av årsstämman och Konsultbolaget ska fakturera en fjärdedel av beloppet kvartalsvis i efterskott. Betalning ska ske senast 60 dagar efter det att uppdragsgivaren mottagit fakturan.
Skälet till att sökandena överväger att tillhandahålla tjänsterna via Konsultbolaget är bland annat att medelsförvaltningen då bedöms bli mer effektiv men även frågor rörande försäkring spelar in. Som förutsättning gäller vidare att Konsultbolaget enligt god redovisningssed intäktsför arvodet i samband med faktureringen.
Det aktuella styrelseuppdraget kommer att vara av sedvanligt slag och styrelsearvodet ska tas upp till beskattning hos A i inkomstslaget tjänst. Eftersom avsikten är att Konsultbolaget ska tillhandahålla tjänsterna uppkommer dock en rad skattefrågor där sökandena vill få klarhet i om A riskerar att bli beskattad två gånger för samma inkomst eller om både han och Konsultbolaget kan drabbas av beskattning av vad som utgör samma inkomst.
De frågor som avses gäller situationen där styrelsearbete enligt avtalet har utförts och där det finns en fordran på betalning av styrelsearvode eftersom någon betalning av arvode enligt fakturan ännu inte har skett. För det fall A, i den situationen och under de omständigheterna, önskar att styrelsearvodet ska erhållas av honom själv kan Konsultbolaget komma att utan vederlag överlåta fordran gentemot uppdragsgivaren till honom.
Sökandena vill veta om en sådan vederlagsfri överlåtelse av fordran som görs av Konsultbolaget medför beskattning av A eller uttagsbeskattning av Konsultbolaget.
Varken sökandena eller Skatteverket anser att A ska beskattas för att han erhåller fordran vederlagsfritt eller att Konsultbolaget ska uttagsbeskattas om fordran överlåts vederlagsfritt.
Av 8 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551) följer att uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag bara kan innehas av en fysisk person. Av bland annat den anledningen finns det en klar praxis från Högsta förvaltningsdomstolen som innebär att sådana arvoden i normalfallet beskattas hos styrelseledamoten och som inkomst av tjänst. Detta gäller även då arvodet har fakturerats av och intäktsförts i ett av ledamoten ägt aktiebolag (se HFD 2019 not. 31, punkterna 21 och 26 samt där angivna rättsfall).
I 22 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om uttagsbeskattning. Bestämmelserna innebär att en överföring av en tillgång, t.ex. i form av en överlåtelse av fordringsrätt utan ersättning, kan anses utgöra ett uttag och medföra uttagsbeskattning motsvarande tillgångens marknadsvärde vid tidpunkten för uttaget.
Frågorna i ärendet gäller endast beskattningskonsekvenser med anledning av en överlåtelse av fordran under de förutsättningar som anges ovan.
En vederlagsfri överlåtelse av en fordran av nu aktuellt slag avser ytterst ett krav på ersättning som inte utgör en skattepliktig intäkt i Konsultbolaget. Detta följer av fast praxis gällande beskattning av styrelsearvoden (se HFD 2019 not. 31). Av allmänna principer följer då att en sådan överlåtelse i sig inte ska utlösa någon beskattning för vare sig A eller Konsultbolaget.
Frågorna avvisas i den mån de inte besvarats enligt ovan.
I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordförande), Richard Hellenius, Johan Rubenson och Eva Östman Johansson.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om en svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige sedan 2007 får väsentlig anknytning hit på grund av att han bland annat kommer att ha ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige.
Fråga om utdelningar från ett bolag ska beaktas vid bedömningen av om en stiftelse uppfyller fullföljdskravet. Andelarna i bolaget skulle ha varit näringsbetingade för en oinskränkt skattskyldig stiftelse.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
Fråga om uttagsbeskattning kan ske när den kontanta ersättningen vid en fastighetsreglering understiger 42 000 kr. Även fråga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet.
Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om ett förfarande som innefattar gåva av aktier till en stiftelse medför utdelningsbeskattning av givaren. Även fråga om stiftelsen ska beskattas för gåvan samt om gåvan ska beaktas vid bedömningen av fullföljdskravet.
Fråga om svensk beskattning av utdelning ska begränsas till högst 5 procent av utdelningens bruttobelopp enligt skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien
Frågor om beskattningsrätt enligt skatteavtal med Singapore