A och B är gifta med varandra. Under [år] grundade de, tillsammans med A:s bror C, bolaget X AB (Bolaget). De har sedan bildandet ägt en tredjedel vardera av aktierna och alla tre har arbetat heltid i Bolaget. Aktierna i Bolaget ägs sedan [år] indirekt genom det gemensamt ägda holdingbolaget Y AB.

Grundarna har tagit ut samma inbördes lön under alla år. Enligt tidigare gällande aktieägaravtal åtog de sig att, under en treårsperiod, lägga minst hälften av sin arbetstid på Bolaget. Den perioden har löpt ut och någon motsvarande bestämmelse finns inte längre.

C avser nu att sluta arbeta i Bolaget. Han önskar i samband med detta ge [mellan 5-10 procent] av aktierna i holdingbolaget i gåva till A och B med hälften vardera. Gåvans värde uppgår enligt en extern värdering till minst (…) miljoner kr. Gåvan kommer inte vara förenad med några villkor.

Bakgrunden till gåvan är rättviseskäl. Rättvisetanken har sin grund i deras starka personliga relation. De tre har bildat och byggt upp Bolaget tillsammans. C kommer inte längre att bidra till verksamheten och han anser att [mellan 2,5 – 5 procent] extra aktieinnehav till var och en av de operativa ägarna är rättvist med tanke på det extra ansvar de kommer att ta. Att gåvan avser just [mellan 2,5 – 5 procent] till var och en grundar sig inte på någon uträkning utan på känsla. Sökandena kommer fortsätta att arbeta heltid i Bolaget och ta ut lön för sitt arbete. C skulle inte ha överlåtit aktierna om även mottagarna hade för avsikt att sluta arbeta i Bolaget eller om mottagarna inte var släktingar till honom.

A och B vill veta om överlåtelsen av aktier utgör gåvor skattemässigt, innebärande att de inte ska beskattas för värdet som inkomst av tjänst.

Enligt sökandenas uppfattning talar den nära personliga relationen mellan gåvogivaren och gåvomottagarna, gåvans värde och att Bolaget har bedrivits under speciella förutsättningar som ett familjeföretag för att överlåtelsen utgör en gåva.

Skatteverket anser däremot att överlåtelsen inte utgör en gåva utan är skattepliktig som inkomst av tjänst. Det finns ett krav på motprestation i form av att sökandena ska fortsätta arbeta i Bolaget samtidigt som överlåtaren inte längre kommer att bidra till verksamheten. Familjerelationen i sig kan inte anses vara skälet till gåvan utan snarare att C vill ge gåvan som kompensation för det arbete som sökandena ska fortsätta att utföra i Bolaget när han har slutat.

Av 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att förvärv genom gåva är skattefritt.

Enligt 11 kap. 1 § ska löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt, om inte något annat anges i det kapitlet eller i 8 eller 11 a kap.

Av praxis följer att inkomstbeskattning ofta ska ske om det kan antas att förvärvet har sitt ursprung i en arbetsprestation (RÅ 80 1:61 och RÅ 1997 ref. 1). Beskattning har dock underlåtits om det funnits anledning att anta att syftet varit ett annat än att belöna den anställde för en prestation (RÅ 1989 ref. 21, RÅ 1998 not. 91 och RÅ 2001
ref. 10). I praxis har det getts uttryck för ett antal faktorer som ska beaktas vid bedömningen av om en överlåtelse till en anställd ska anses vara av benefik karaktär, såsom relationen mellan överlåtaren och förvärvaren, syftet med överlåtelsen, gåvans värde samt om den anställde har en marknadsmässig lön (HFD 2017 ref. 38 I-III).

Frågan ska avgöras utifrån en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Det uppgivna syftet ska, mot bakgrund av omständigheterna i övrigt, framstå som trovärdigt och kunna läggas till grund för slutsatsen att överlåtelsen inte har skett som belöning för tidigare eller kommande arbetsprestationer.

Nära släktskap talar för att överlåtelsen är benefik (se t.ex. RÅ 2008 ref. 52 I, HFD 2016 ref. 69 och HFD 2023 not. 19). Även storleken på det värde som förs över kan ha betydelse för bedömningen, i vart fall om värdet är så stort att det inte rimligen kan vara fråga om ersättning för arbete (se t.ex. HFD 2011 ref. 19, HFD 2017 ref. 38 II och HFD 2023 not. 19).

Enligt Skatterättsnämndens mening talar omständigheterna i ärendet vid en samlad bedömning för att aktieöverlåtelsen görs utan krav på motprestation. Den har i allt väsentligt sin grund i släktskapet och den nära personliga relationen och har ett annat syfte än att belöna mottagarna för deras arbetsprestationer. Det stora värdet på gåvan talar också starkt för den bedömningen. Förvärvet av aktier är därmed gåvor som inte medför någon inkomstbeskattning för gåvomottagarna.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Fredrik Hammarström, Olof Sundin, Ulla Werkell och Eva Östman Johansson.

Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.