Omstrukturering, skatteflykt
(Dnr 19-25/D)Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Frågan om rätten till avdrag för olika slags utgifter för åtgärder på en näringsfastighet kan påverkas av en privat användning av en byggnad på fastigheten.
Frågorna 1 och 2
Utgifter för reparation och underhåll av tak och fasad samt utgifter för ombyggnation är avdragsgilla utgifter i näringsverksamheten.
A äger en lantbruksfastighet. På fastigheten finns, utöver en småhusbyggnad med tillhörande tomtmark, bl.a. en ekonomibyggnad i form av en lada.
Småhusbyggnaden används av A och hennes familj för eget boende och utgör en privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lantbruksfastigheten i övrigt klassificeras som en näringsfastighet.
A äger två hästar som inte har ingått och inte heller kommer att ingå i någon av henne bedriven näringsverksamhet. Hennes avsikt är att de privat ägda hästarna ska stallas upp i den lada som finns på näringsfastigheten.
Ladan är emellertid i dåligt skick och det krävs därför dessförinnan en större investering. Under 2017 ska plåttaket på ladan bytas ut mot nytt tak av samma slag. Vidare ska fasaden renoveras och ca en tredjedel av den liggande träpanelen bytas ut och hela ladan i övrigt målas om. Slutligen ska byggnation av boxplatser och sadelkammare ske inne i ladan.
A vill veta om utgifterna för reparation och underhåll av tak och fasad på ladan är avdragsgilla utgifter i näringsverksamhet (fråga 1) samt om utgifterna för ombyggnationen av ladan får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (fråga 2).
Såväl A som Skatteverket anser att de aktuella utgifterna ska dras av.
Av 13 kap. 1 § första stycket framgår att till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Innehav av näringsfastigheter räknas enligt lagrummets tredje stycke alltid som näringsverksamhet.
I 16 kap. 1 § finns huvudregeln för vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet, dvs. utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Andra bestämmelser om avdrag finns bl.a. i 19 kap.
I 19 kap 2 § stadgas att utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning. För till- eller ombyggnad gäller att utgifterna härför ska räknas in i anskaffningsvärdet och ingår i det underlag som dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (4 och 13 §§).
Frågan i ärendet är i vad mån rätten till avdrag för olika slags utgifter för åtgärder på en näringsfastighet kan påverkas av en privat användning av en byggnad på fastigheten. Bakgrund till frågeställningen i A:s ansökan om förhandsbesked är att bl.a. Skatteverket avseende en annan skattskyldig med liknande omständigheter gett uttryck för inställningen att avdrag vid sådana förhållanden inte kan medges.
De aktuella reparationerna och ombyggnaden kan visserligen sägas ha ett privat syfte men samtidigt är det åtgärder som vidtas på den fastighet som konstituerar näringsverksamhet. Detta talar i sig för avdragsrätt. Vidare ger varken lagtextens ordalydelse i tillämpliga bestämmelser i 19 kap. eller systematiken i IL i övrigt stöd för annat än att denna typ av utgifter är avdragsgilla, antingen omedelbart eller genom årliga värdeminskningsavdrag, och att ett eventuellt privat nyttjande istället beaktas genom regler om uttagsbeskattning i 22 kap.
Utgifter för reparation och underhåll på tak och fasad på den aktuella ladan är således omedelbart avdragsgilla utgifter i näringsverksamhet och utgifter för ombyggnationen av ladan ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om en svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige sedan 2007 får väsentlig anknytning hit på grund av att han bland annat kommer att ha ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige.
Fråga om utdelningar från ett bolag ska beaktas vid bedömningen av om en stiftelse uppfyller fullföljdskravet. Andelarna i bolaget skulle ha varit näringsbetingade för en oinskränkt skattskyldig stiftelse.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
Fråga om uttagsbeskattning kan ske när den kontanta ersättningen vid en fastighetsreglering understiger 42 000 kr. Även fråga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet.
Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om ett förfarande som innefattar gåva av aktier till en stiftelse medför utdelningsbeskattning av givaren. Även fråga om stiftelsen ska beskattas för gåvan samt om gåvan ska beaktas vid bedömningen av fullföljdskravet.
Fråga om svensk beskattning av utdelning ska begränsas till högst 5 procent av utdelningens bruttobelopp enligt skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien
Fråga om ett särskilt vistelsemönster innebär att stadigvarande vistelse i Sverige föreligger.