Omstrukturering, skatteflykt
(Dnr 19-25/D)Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Omedelbar beskattning av en överlåtelse av en norsk filials verksamhet till ett norskt bolag har ansetts strida mot EES-avtalet och EUF-fördraget.
Fråga 1
X AB (X) ska beskattas för ett belopp motsvarande skillnaden mellan marknadsvärde och skattemässigt värde på filialens inkomstbeskattade tillgångar.
Fråga 2
En tillämpning av artiklarna 31 och 34 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) samt artiklarna 49 och 54 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) leder till att bolaget inte ska beskattas omedelbart.
X (…) bedriver verksamhet i Sverige och Norge. Företaget överväger att bolagisera sin norska verksamhet som hittills bedrivits genom en filial. Det ska gå till så att filialens samtliga tillgångar och skulder överlåts till ett norskt bolag (AS) vid en apportemission. Ur ett norskt perspektiv kan överlåtelsen ske utan omedelbar beskattning.
(…)
X undrar (…) om överlåtelsen till AS enligt svenska regler medför att bolaget ska beskattas för ett belopp motsvarande skillnaden mellan de ifrågavarande tillgångarnas marknadsvärde och skattemässiga värde (fråga 1).
Om svaret är jakande vill X veta om en sådan beskattning är förenlig med EES-avtalet (fråga 2).
Parterna är ense om att beskattning ska ske med stöd av intern rätt men att en sådan beskattning inte är förenlig med EES-avtalet.
I 22 kap. [inkomstskattelagen (1999:1229)] finns bestämmelser om uttag ur näringsverksamhet. Enligt 5 § räknas som uttag bl.a. att skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis upphör. I 7 § sägs att uttag av en tillgång ska behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet dvs. uttagsbeskattning.
I 38 kap. finns emellertid bestämmelser om verksamhetsavyttringar som medger undantag från omedelbar beskattning på vissa villkor. Enligt kapitlets 6 och 7 §§ krävs att transaktionen företas mellan skattesubjekt som är skattskyldiga i Sverige för den överlåtna verksamheten. Eftersom AS inte kommer att vara skattskyldigt i Sverige är villkoret i 7 § inte uppfyllt.
Om villkoret i 7 § inte uppfylls ges i 19 § möjligheter för det bolag som uttagsbeskattas att få s.k. fiktiv avräkning av utländsk skatt på sätt som föreskrivs i 37 kap. 30 §. I detta fall kan emellertid 19 § inte tillämpas eftersom AS inte hör hemma i en EU-medlemsstat.
Det anförda innebär att X ska uttagsbeskattas utan möjligheter till fiktiv avräkning vid en överlåtelse av de aktuella tillgångarna i den norska filialen till AS.
Av praxis framgår att en sådan beskattning inte har ansetts förenlig med EES- och EU-rätten och att beskattning får ske först när det förvärvande bolaget avyttrar de övertagna tillgångarna (jfr RÅ 2010 ref. 92 och RÅ 2008 ref. 30, se även Finansdepartementets promemoria den 27 februari 2015, dnr Fi2015/1141, om utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag).
Frågorna ska besvaras i enlighet med det anförda.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om en svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige sedan 2007 får väsentlig anknytning hit på grund av att han bland annat kommer att ha ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige.
Fråga om utdelningar från ett bolag ska beaktas vid bedömningen av om en stiftelse uppfyller fullföljdskravet. Andelarna i bolaget skulle ha varit näringsbetingade för en oinskränkt skattskyldig stiftelse.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
Fråga om uttagsbeskattning kan ske när den kontanta ersättningen vid en fastighetsreglering understiger 42 000 kr. Även fråga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet.
Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om ett förfarande som innefattar gåva av aktier till en stiftelse medför utdelningsbeskattning av givaren. Även fråga om stiftelsen ska beskattas för gåvan samt om gåvan ska beaktas vid bedömningen av fullföljdskravet.
Fråga om svensk beskattning av utdelning ska begränsas till högst 5 procent av utdelningens bruttobelopp enligt skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien
Fråga om en stiftelse vid bedömningen av fullföljdskravet kan tillgodoräkna sig bidrag som betalas ut till en högskola för vissa specifika ändamål.