X AB ägs av det danska bolaget Z A/S. X AB har en fordran på sitt moderbolag om [n kr], vilket motsvarar såväl marknadsvärdet som det skattemässiga värdet.

Avsikten är att fordran ska elimineras utan att det uppkommer några beskattningskonsekvenser i Danmark eller Sverige. Det ska gå till på följande sätt. X AB överlåter sin fordran för 1 kr till Y AB som också är helägt av Z A/S. Därefter förvärvar X AB samtliga aktier i Y AB för [n kr], vilket anges vara bolagets marknadsvärde. Betalning sker genom utfärdande av revers på köpesumman. Fordran kommer sedan att föras till X AB antingen genom att Y AB går upp i X AB genom fusion eller genom att Y AB delar ut fordran till X AB. I båda fallen kommer X AB att ha såväl en fordran på som en skuld till Z A/S om [n kr]. Fordran och skulden ska därefter kvittas mot varandra.

Enligt bolagens uppfattning kommer X AB enligt reglerna i 22 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, att beskattas som om överlåtelsen av fordran sker mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, dvs. att det sker en uttagsbeskattning.

Med sin ansökan vill bolagen försäkra sig om att Y AB ska ta upp marknadsvärdet [n kr] som anskaffningsutgift för den förvärvade fordran och inte den faktiska ersättningen om 1 kr. Bolagen hänvisar till att det inte finns någon bestämmelse som föreskriver att när uttagsbeskattning har skett får tillgången anses förvärvad för det belopp överlåtaren beskattats för.

Skatteverket anser att Y AB får tillgodoräkna marknadsvärdet som anskaffningsutgift för fordran.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Utgångspunkten för besvarandet av ansökan är att X AB är föremål för uttagsbeskattning enligt 22 kap. 7 § IL vid den ursprungliga överlåtelsen av fordran till Y AB. Det medför att fordran ska anses ha överlåtits för marknadsvärdet, som tillika överensstämmer med det skattemässiga värdet, en bedömning som Skatterättsnämnden delar. Därvid får det anses följa av allmänna principer att Y AB vid förvärvet av fordran får som anskaffningsutgift räkna det marknadsvärde som läggs till grund för beskattningen av överlåtaren (jfr RÅ 2004 ref. 94 och 2008 ref. 84 II). Det innebär vidare att X AB får samma värde som anskaffningsutgift när bolaget i sin tur förvärvar fordran från Y AB.
 
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Tottie