A äger samtliga aktier i X AB som i sin tur äger samtliga aktier i Y AB. Tidigare ägdes Y AB, som bedriver xx-rörelse, till 10 procent av A och till 40 procent av hans far. Övriga aktier ägdes av en utomstående person. År 2000 erhöll A i gåva faderns aktier i bolaget. Året därpå bildade A X AB som förvärvade samtliga aktier i Y AB och den nuvarande ägarbilden uppstod.

A:s bror, B, har först på senare tid blivit intresserad av att medverka som anställd i den xx-rörelse i Y AB som deras far var med om att bygga upp. B har sedan år 2003 fått lön från Y AB och som uppges motsvara marknadsmässig ersättning för hans arbete i bolaget.

A avser nu av "rättviseskäl" låta brodern bli delägare i verksamheten. Det är avsett att gå till på följande sätt. A och B bildar tillsammans ett aktiebolag, Nyab, som de skall äga med hälften var. Nyab förvärvar sedan samtliga aktier i Y AB för underpris. Därmed blir B indirekt hälftenägare till Y AB. Den fråga som bröderna vill få klarlagd är om detta förfarande för att uppnå delat ägarskap till Y AB medför någon inkomstbeskattning av dem.

Skatteverket tillstyrker att förfarandet inte skall föranleda någon inkomstbeskattning för sökandena.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning

Eftersom överlåtelsen till Nyab avser näringsbetingade aktier aktualiseras inte någon uttagsbeskattning av det överlåtande bolaget X  AB. Enligt bestämmelserna i 23 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229),  IL, kan, trots att överlåtelsen inte omfattas av bestämmelserna i 23 kap. IL, kapitlets bestämmelser i 11-12 §§ bli tillämpliga.

Enligt 11 § första stycket första meningen IL skall inte någon som direkt eller indirekt äger del i överlåtande företag ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Av den bestämmelsen framgår att någon utdelningsbeskattning inte aktualiseras för A i anledning av aktieöverlåtelsen till Nyab.

Vidare följer av första stycket andra meningen 2 i den nämnda paragrafen att överlåtelsen inte heller skall medföra att mellanskillnaden tas upp i inkomstslaget tjänst av den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget.

Bestämmelserna i paragrafens första stycke fick sin nuvarande lydelse år 2001 (SFS 2001:1176). Bestämmelsen i dess tidigare lydelse tillät att även ägare av andel i det förvärvande företaget som inte var kvalificerad inte behövde ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som intäkt. En sådan vid tillämpning av bestämmelsen var inte åsyftad (prop. 2001/02:46 s. 53). Det ansågs motiverat att en ägare i det förvärvande företaget skall ta upp mellanskillnaden i inkomstslaget tjänst när sådan beskattning kan komma i fråga enligt allmänna regler under förutsättning att en framtida beskattning av utdelning eller kapitalvinst på aktierna i bolaget skall ske helt i inkomstslaget kapital (a.prop. s. 54). 

Ägare med kvalificerade andelar i företaget ansågs emellertid även fortsättningsvis kunna undantas från tillämpning av allmänna regler i inkomstslaget tjänst (a.prop. s. 55). I specialmotiveringen till det aktuella undantaget i 23 kap. 11 § första stycket IL anges  att det av bestämmelsens utformning framgår att tjänstebeskattning aldrig kan komma i fråga för den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget (a.prop. s. 73). 

Mot denna bakgrund och då B:s aktier i Nyab blir kvalificerade andelar i och med det bolagets förvärv av Y AB finner nämnden att han omfattas av undantaget i 23 kap. 11 § första stycket andra meningen 2 IL från beskattning i inkomstslaget tjänst. Någon annan grund för att förfarandet medför beskattning av B kan inte anses föreligga.   

Beslutande: André, ordf. (skiljaktig), Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Svanberg, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Tottie