Avdragsrätt

Fråga om parkeringsgarage till någon del utgör stadigvarande bostad.

Diarienummer
54-25/I
Meddelandedatum
2025-12-17
Lagrum
  • 13 kap. 26 § mervärdesskattelagen (2023:200)
Sökande
X AB
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Nej

Förhandsbesked

Fråga 1

Parkeringsgaraget är inte till någon del stadigvarande bostad.

Fråga 2

Frågan är inte aktuell.

Fråga 3

Avdragsrätt för ingående skatt på kostnader hänförliga till garaget finns i den utsträckning som dessa avser beskattade transaktioner.

Bakgrund

X AB äger en fastighet (...) på vilken bolaget har uppfört en bostadsbyggnad, en lokalbyggnad och ett parkeringsgarage under mark.

Garagebyggnaden är ca 270 kvm och ligger huvudsakligen vid sidan av övrig byggnation. Den har 16 parkeringsplatser. Bolaget överväger att bygga samman garaget med både bostaden och lokalen. Dörrar som leder från parkeringsgaraget till dessa byggnader kommer i sådant fall att vara låsta.

Bolaget kommer att hyra ut bostaden till privatpersoner och lokalen till företag för användning som kontor. Bolaget överväger att även hyra ut två av parkeringsplatserna till bostadshyresgästerna. Övriga platser ska hyras ut till företag.

Avsikten är att alla parkeringsupplåtelser ska ske direkt från bolaget till respektive hyresgäst samt att de ska avtalas separat från andra eventuella avtal mellan parterna. Uthyrningen av parkeringsplatser till bostadshyresgästerna ska ske på samma sätt och med samma villkor som uthyrningarna till utomstående.

Bolaget har gett in en skiss och illustrationer över befintliga och planerade byggnationer samt ett exempel på hyresavtal för garageplats.

Frågorna

Ansökan syftar till att få klarlagt om avdragsbegränsningen för stadigvarande bostad i 13 kap. 26 § mervärdesskattelagen (2023:200) är tillämplig med avseende på kostnader hänförliga till parkeringsgaraget.

Bolaget ställer följande frågor.

1. Är parkeringsgaraget till någon del stadigvarande bostad om två parkeringsplatser i garaget upplåts till hyresgäst som nyttjar del av fastigheten för stadigvarande bostad?

2. Om Skatterättsnämnden skulle anse att svaret på fråga 1 är jakande, ändras svaret om garaget inte är byggnadstekniskt sammankopplat med den byggnad som bostaden är belägen i?

3. Utifrån de angivna omständigheterna, finns avdragsrätt för ingående mervärdesskatt på kostnader hänförliga till parkeringsgaraget?

Parternas inställning

Fråga 1

Bolagets uppfattning är att parkeringsgaraget inte till någon del är stadigvarande bostad.

Bolaget för fram att garaget inte till någon del är inrättat som stadigvarande bostad. Även om garaget blir tillgängligt genom en passage från bostaden är det beläget i en klart avskild del av byggnaden och dörrarna till garaget kommer att vara låsta.

Den verksamhet som bolaget kommer att bedriva i garaget är upplåtelse av parkeringsplatser. Verksamheten är huvudsakligen skattepliktig. Att två parkeringsplatser hyrs av personer som även hyr en bostad på fastigheten påverkar inte garagets tekniska karaktär, även om en sådan parkeringsupplåtelse, enligt EU-domstolens praxis, kan anses underordnad bostadsupplåtelsen. Inte heller mot bakgrund av garagets användning ska det därmed anses vara stadigvarande bostad.

Skatteverket delar bolagets uppfattning om hur frågan ska besvaras.

Skatteverket för fram att ett garage av den här storleken och utformningen har ett annat syfte än att vara ett komplement till bostaden. Den bör därför inte kunna anses som en del av den stadigvarande bostaden. I denna situation anser Skatteverket att användningen av garaget blir avgörande. Skatteverket menar att det blir olika svar beroende på om uthyrningen av de två parkeringsplatserna till bostadshyresgästerna är en fristående transaktion eller om uthyrningen ingår som en underordnad del av bostadsupplåtelsen.

Utifrån de villkor som presenterats av bolaget anser Skatteverket att upplåtelsen av parkeringsplatserna är en transaktion som är fristående från bostadsupplåtelsen. Enligt Skatteverket innebär detta att garaget inte till någon del kan anses användas för stadigvarande bostad.

Fråga 2

Utifrån parternas inställning i fråga 1 blir fråga 2 inte aktuell.

Fråga 3

Bolagets uppfattning är att avdragsrätt för ingående skatt föreligger i den utsträckning bolaget använder parkeringsgaraget för verksamhet som är föremål för skatteplikt.

Bolaget hänvisar till 13 kap. 6 § mervärdesskattelagen och för fram att avdragsrätt föreligger för sådan ingående skatt som är hänförlig till skattepliktig verksamhet. I den utsträckning bolagets förvärv är hänförliga till både skattepliktig och från skatteplikt undantagen verksamhet bör dock 13 kap. 29 § tillämpas. Frågan om vilken faktisk andel av kostnaderna som i sådana fall anses hänförlig till den skattepliktiga verksamheten omfattas inte av ansökan.

Skatteverket delar bolagets uppfattning att avdragsrätt för ingående skatt på kostnader hänförliga till parkeringsgaraget finns till den del som dessa kostnader är hänförliga till skattepliktiga utgående transaktioner.

Skatterättsnämndens bedömning

Parkeringsgaraget är inte till någon del stadigvarande bostad (fråga 1)

Första frågan är om parkeringsgaraget till någon del är stadigvarande bostad.

Som huvudregel får en beskattningsbar person dra av ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor eller tjänster i den utsträckning varorna eller tjänsterna används för dennes beskattade transaktioner (13 kap. 6 § mervärdesskattelagen).

I svensk lagstiftning finns dock en begränsning av rätten till avdrag för ingående skatt som hänför sig till stadigvarande bostad (13 kap. 26 §). Denna avdragsbegränsning får tillämpas med stöd av den s.k. standstill-klausulen i artikel 176 andra stycket i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG).

Avdragsbegränsningen är en schablonregel som ska tillämpas oberoende av om huvudregeln skulle medföra rätt till avdrag (HFD 2023 ref. 31, punkt 13).

Stadigvarande bostad är ett svenskt begrepp. Det finns ingen definition i mervärdesskattelagen men i förarbetena uttalas att med stadigvarande bostad avses byggnad eller del av byggnad som är inrättad för permanent boende. Begränsningen avser all ingående skatt som kan hänföras till bostaden, dvs. kostnader för såväl inventarier och reparationer som drift och underhåll (SOU 1994:88 s. 242). Bestämmelsen infördes för att säkerställa att avdrag för ingående skatt inte görs för kostnader som normalt är att anse som privata levnadskostnader (prop. 1989/90:111 s. 127 och prop. 1993/94:99 s. 212).

I rättspraxis har frågor om avdragsbegränsningen främst avsett ingående skatt hänförlig till kostnader för bostadsbyggnaden. Av denna praxis framgår att dess karaktär av schablonregel inte innebär att avdrag för ingående skatt som hänför sig till en byggnad av bostadskaraktär alltid ska vägras, oavsett på vilket sätt byggnaden används. Både utformningen och den faktiska användningen av en byggnad eller en del av en byggnad kan tillmätas betydelse vid bedömningen av om byggnaden eller byggnadsdelen ska anses vara stadigvarande bostad
(HFD 2021 ref. 4, punkt 12).

Det är nu inte fråga om inventarier eller olika utrymmen i en bostadsbyggnad utan om ett större garage med parkeringsplatser som ska hyras ut till både bostadshyresgäster och utomstående.

Skatterättsnämnden bedömer att parkeringsgaragets utformning och den faktiska användningen visar att byggnaden inte till någon del är stadigvarande bostad. Parkeringsgaraget är klart avskilt från bostaden, även för det fall det byggs en passage mellan byggnaderna. Byggnaden är till sin karaktär inte en bostad och är inte heller inrättad för boende (jfr SOU 1994:88 s. 242). Den används inte heller för bostadsändamål utan för en parkeringsverksamhet. Skatterättsnämnden delar därför parternas uppfattning om hur den första frågan ska besvaras.

Andra frågan blir inte aktuell (fråga 2)

Andra frågan blir inte aktuell eftersom svaret på den första frågan är nekande.

Bolaget har rätt att dra av ingående skatt (fråga 3)

Skatterättsnämnden delar parternas uppfattning även i den tredje frågan. Bolaget har alltså rätt att dra av ingående skatt på kostnader hänförliga till parkeringsgaraget i den utsträckning som dessa avser bolagets beskattade transaktioner.

 

I avgörandet har Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Kristina Harmsen Hogendoorn (ordförande), Anna Sandberg Nilsson, Peter Segefalk, Madelaine Tunudd och Eva Östman Johansson deltagit.

Ärendet har föredragits av Camilla Sandström.

Senaste förhandsbesked inom Mervärdesskatt

Visa alla
Till toppen