B äger [mer än 80] procent av aktierna i X AB (Bolaget). Resterande aktier ägs till (…) procent av hans son (…), till (…) procent av hans dotter (…) och till (…) procent av hans halvbror A.

Bolaget äger samtliga aktier i Y AB. A har anställts som VD i Y AB från (…) 2024. Han har inte tidigare varit verksam eller haft någon roll i koncernen. Hans lön uppgår till (…) kr per månad vilket är en marknadsmässig ersättning för den rollen i ett företag av Y AB:s storlek.

B har under lång tid byggt upp verksamheten i företaget. Han vill nu minska sin roll och arbetsinsats samtidigt som företaget fortsatt ägs inom familjen. Han önskar därför, som ett led i ett generationsskifte, att genom gåva överlåta 8 procent av aktierna i Bolaget till A. Aktiegåvan är inte förenad med några villkor. Aktieägarna i Bolaget har ingått ett aktieägaravtal som innehåller villkor om hembud. A:s ägande av aktier i Bolaget är dock inte villkorat av att han är fortsatt verksam i Bolaget eller dotterbolaget.

Enligt en oberoende värdering är Bolagets marknadsvärde ca (…) kr. Det innebär att gåvans värde är [drygt 6] miljoner kr.

A vill veta om gåvan av aktierna är skattefri för honom.

Parterna anser båda att aktieöverlåtelsen utgör en gåva som inte medför någon inkomstbeskattning.

Av 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att förvärv genom gåva är skattefritt.

Enligt 11 kap. 1 § ska löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt, om inte något annat anges i det kapitlet eller i 8 eller 11 a kap.

Av praxis följer att inkomstbeskattning ofta ska ske om det kan antas att förvärvet har sitt ursprung i en arbetsprestation (RÅ 80 1:61 och RÅ 1997 ref. 1). Beskattning har dock underlåtits om det funnits anledning att anta att syftet varit ett annat än att belöna den anställde för en prestation (RÅ 1989 ref. 21, RÅ 1998 not. 91 och RÅ 2001
ref. 10). I praxis har det getts uttryck för ett antal faktorer som ska beaktas vid bedömningen av om en överlåtelse till en anställd ska anses vara av benefik karaktär, såsom relationen mellan överlåtaren och förvärvaren, syftet med överlåtelsen, gåvans värde samt om den anställde har en marknadsmässig lön (HFD 2017 ref. 38 I-III).

Frågan ska avgöras utifrån en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Det uppgivna syftet ska, mot bakgrund av omständigheterna i övrigt, framstå som trovärdigt och kunna läggas till grund för slutsatsen att överlåtelsen inte har skett som belöning för tidigare eller kommande arbetsprestationer.

Nära släktskap talar för att överlåtelsen är benefik (se t.ex. RÅ 2008 ref. 52 I, HFD 2016 ref. 69 och HFD 2023 not. 19). Även storleken på det värde som förs över kan ha betydelse för bedömningen, i vart fall om värdet är så stort att det inte rimligen kan vara fråga om ersättning för arbete (se t.ex. HFD 2011 ref. 19, HFD 2017 ref. 38 II och HFD 2023 not. 19).

Omständigheter som talar för inkomstbeskattning är att aktiegåvan ges i nära anslutning till att A påbörjar sin anställning som VD i Y AB. Värdet är inte heller så stort att det inte rimligen skulle kunna vara ersättning för framtida arbete.

En omständighet som talar mot inkomstbeskattning är det nära släktskapet mellan överlåtaren och förvärvaren. A:s ägande av aktierna i Bolaget är inte heller villkorat av att han är fortsatt verksam i Bolaget eller dotterbolaget.

Enligt Skatterättsnämndens mening talar omständigheterna i ärendet vid en samlad bedömning för att aktieöverlåtelsen görs utan krav på motprestation. Den har i allt väsentligt sin grund i släktskapet och har ett annat syfte än att belöna mottagarens arbetsprestationer. Aktieförvärvet görs därmed genom en gåva som inte medför någon inkomstbeskattning för förvärvaren.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordförande), Richard Hellenius, Olof Sundin och Eva Östman Johansson.

Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.