A är svensk medborgare. Han har vid olika tillfällen varit utflyttad från Sverige, senast 2001 då han tillsammans med sin hustru B flyttade till [land i Europa] där makarna bor sedan dess. De är endast begränsat skattskyldiga i Sverige.

B önskar nu tillbringa mer tid i Sverige för att kunna umgås med barnbarn som är bosatta här. Hon överväger därför att från och med (…) 2024 och under i vart fall tre års tid vistas i Sverige totalt 150–160 dagar per år. Utöver 80 dagar under sommaren, 10 dagar under jul och nyår samt ytterligare 10–20 dagar med oregelbundna besök ska hon under 50 dagar vistas i Sverige för att besöka barnbarnen.

B:s tänkta vistelser i Sverige kommer innebära att hon anses obegränsat skattskyldig här på grund av stadigvarande vistelse.

A är med vissa undantag ensam ägare i olika företagsgrupper som sammantaget utgör X. X har sedan (…) sitt huvudkontor i [land i Europa]. Han planerar att inom en snar framtid genomföra ett generationsskifte avseende sitt ägande i X. Hur och när generationsskiftet kommer att genomföras beror bl.a. på om han kommer att anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av hans hustrus förändrade vistelsemönster.

A vill veta om han kommer att bli obegränsat skattskyldig i Sverige från och med (…) 2024, dvs. vid tidpunkten då hans hustru blir obegränsat skattskyldig till följd av stadigvarande vistelse här.

A anser inte att hustruns stadigvarande vistelse kan medföra en obegränsad skattskyldighet för honom.

Skatteverket har ingen annan uppfattning.

För fysiska personer gäller enligt 3 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) att den som är bosatt i Sverige, den som stadigvarande vistas i Sverige eller den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldiga.

För att avgöra om en person som tidigare varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § en rad anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om personen har sin familj här. I praxis har en till Sverige återflyttad make haft betydelse vid bedömningen av den andre makens skattemässiga situation
(jfr t.ex. RÅ 1989 not. 443 och RÅ 2009 not. 81).

Även den omständigheten att några eller någon i en familj stannat kvar i Sverige har tillmätts betydelse som anknytningsfaktor och en utflyttad person har då ansetts som fortsatt obegränsat skattskyldig här (jfr t.ex. RÅ 1976 ref. 116). I vissa fall har dock en annan bedömning gjorts (jfr t.ex. RÅ 1998 not. 67).

Frågan i ärendet är om en svensk medborgare, som sedan lång tid varit utflyttad från Sverige och som endast är begränsat skattskyldig här, kan anses få väsentlig anknytning hit med anledning av att hans hustru stadigvarande kommer att vistas här.

Av förarbetena till bestämmelsen om väsentlig anknytning (prop. 1984/85:175 s. 13) framgår att frågan ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas. Vidare framgår att syftet med regleringen är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige.

Mot bakgrund av det angivna syftet saknas det enligt Skatterättsnämndens mening anledning att lägga någon avgörande vikt vid den omständigheten att A:s hustru kommer att stadigvarande vistas här. Med beaktande av detta och av vad som i övrigt har upplysts om A:s anknytning till Sverige finner nämnden vid den samlade bedömningen som ska göras att han inte ska anses obegränsat skattskyldig här.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordförande), Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.