En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern – där han indirekt ägt andelar i ett utländskt bolag – istället kommer att indirekt äga drygt 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag. Detta gäller även om holdingbolaget under en kortare period kommer att äga ett svenskt verksamhetsbolag.
Fråga 1
Förhållandet att A genom andelsbyte indirekt förvärvar [drygt 20] procent av andelarna i Y AB medför inte att han får väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga 2
Svaret på fråga 1 påverkas inte om Y AB fram till och med den 30 juni 2023 fortfarande äger andelar i Z AB.
A är finsk medborgare och har tidigare varit bosatt och arbetat i Sverige […]. I januari 2015 flyttade han [utomlands] och han är sedan november samma år begränsat skattskyldig i Sverige. Sedan 2020 äger sökanden inte några fastigheter i Sverige.
A äger samtliga andelar i [ett cypriotiskt bolag] som i sin tur innehar [drygt 20] procent av andelarna i bolaget X [bolag i land inom EU]. Resterande andelar i X ägs av Y AB.
Y AB ägs till […] som innehar […] procent av röstvärdet. Resterande […] procent av andelarna ägs av diverse bolag och privatpersoner. A:s son äger […] procent av andelarna i Y AB men ingen i familjen äger i övrigt andelar eller är verksam i något av nu aktuella bolag.
Verksamheten i X består främst av försäljning av […]. Bolaget äger också Å AB som bildades hösten 2021 med syfte att ta över försäljningsverksamheten riktad mot den svenska marknaden från Z AB. Detta skedde dock aldrig och Å AB bedriver ingen verksamhet. Å AB ska avvecklas i samband med årsskiftet 2022/23.
Z AB ägs till 95 procent av Y AB. Avsikten är att verksamheten i Z AB ska överlåtas till extern importör och bolaget avvecklas i slutet av mars eller senast i slutet av juni 2023.
Majoritetsägarna i koncernen vill koncentrera ägandet genom ett gemensamt svenskt holdingbolag. Den nu planerade omstruktureringen innebär att A:s indirekt ägda andelar i X ska bytas mot aktier i Y AB genom andelsbyte. Sökanden kommer härefter att indirekt inneha [drygt 20] procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag. Under en period kommer han också indirekt inneha andelar i ett svenskt rörelsedrivande bolag (Z AB) och ett inaktivt svenskt bolag (Å AB).
A vill veta om förhållandet att hans indirekta ägande i ett rörelsedrivande bolag [i land inom EU] flyttas till Y AB innebär att han får väsentlig anknytning till Sverige (fråga 1).
Om frågan besvaras nekande vill han veta om svaret påverkas av omständigheten att Y AB under en kortare period kommer att äga ett svenskt verksamhetsbolag (fråga 2).
Parterna är överens om att A:s innehav i Y AB inte medför att han får väsentlig anknytning till Sverige.
Av 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att även den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 7 § första stycket ett antal anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om personen är svensk medborgare, hur länge personen har varit bosatt här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här och liknande förhållanden.
Bestämmelsen om väsentlig anknytning syftar till att förhindra skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige (prop. 1984/85:175 s. 10 ff.).
Beträffande anknytningsfaktorn "ekonomiskt engagemang" anges i förarbetena att rena kapitalplaceringar i Sverige inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger, däremot bör tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via juridisk person eller på annat sätt (a prop. s. 14).
I praxis har ett aktieinnehav i bolag om tio procent eller mer ansetts ge ett sådant inflytande i näringsverksamhet och detta är i sin tur en stark anknytningsfaktor vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger (t.ex. RÅ 2004 not. 215).
I HFD 2019 ref. 12 fann Högsta förvaltningsdomstolen att ett ekonomiskt engagemang i Sverige genom väsentligt inflytande i näringsverksamhet inte ensamt kunde medföra väsentlig anknytning till Sverige vid en bosättning utomlands i 14 år. Domstolen beaktade även att det aktuella innehavet erhölls först sex år efter flytten från Sverige.
Som fråga 1 måste förstås avser den situationen att verksamhet eller ägande i det rörelsedrivande svenska bolaget Z AB och det inaktiva Å AB avvecklats innan andelsbytet. A:s ägande i Y AB utgör då en sådan ren kapitalplacering som inte ska medföra att väsentlig anknytning föreligger.
Angående fråga 2 kan konstateras att A:s aktieinnehav och medföljande inflytande i Z AB normalt innebär en stark anknytningsfaktor (RÅ 2004 not. 215). I sammanhanget ska dock beaktas att sökanden är utflyttad från Sverige sedan ca sju år, varit bosatt i Sverige i endast [en dryg tredjedel av sitt liv], inte är svensk medborgare eller har några andra anknytningsfaktorer samt att verksamheten i Sverige genom Z AB ska upphöra senast vid halvårsskiftet. Vid en samlad bedömning är innehavet inte tillräckligt för att medföra väsentlig anknytning.
I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Richard Hellenius, Birgitta Pettersson och Olof Sundin.
Ärendet har föredragits av Håkan Gustavsson.
Varken avgift i form av commitment fee eller viss typ av rådgivningskostnader har bedömts utgöra ränteutgift i form av andra utgifter för kredit vid tillämpning av 24 kap. inkomstskattelagen.
Fråga om en utländsk medborgare, som efter en kortare tid i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland, får väsentlig anknytning hit om han behåller tidigare permanentbostad i Sverige.
Frågor om skattskyldighet enligt skatteavtal med Sydkorea.
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om en svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige sedan 2007 får väsentlig anknytning hit på grund av att han bland annat kommer att ha ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige.
Fråga om utdelningar från ett bolag ska beaktas vid bedömningen av om en stiftelse uppfyller fullföljdskravet. Andelarna i bolaget skulle ha varit näringsbetingade för en oinskränkt skattskyldig stiftelse.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
VR-träning som syftar till att träna upp ögonens koordination för förbättrad läsning och minskade besvär vid skärmarbete har ansetts vara annan friskvård. Ett friskvårdsbidrag som används för sådan träning har ansetts vara en skattefri personalvårdsförmån.
Fråga om uttagsbeskattning kan ske när den kontanta ersättningen vid en fastighetsreglering understiger 42 000 kr. Även fråga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet.
