Omstrukturering, skatteflykt
(Dnr 19-25/D)Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om skattskyldighet för entréavgifter till nöjespark.
X AB är skattskyldigt för resultatet av den omfrågade (...)verksamheten till den del det överstiger värdet av användningen av den egna fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen.
Enligt 7 kap. 21 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 § FTL ska anses som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning. Av 2 kap. 3 § FTL framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på.
X AB bedriver en nöjespark (...) på fastigheten (...). På fastigheten finns ett flertal olika (...)anläggningar. Det finns också till en mindre del andra anordningar som (...). Byggnaderna hänförliga till (...)verksamheten är indelade som specialbyggnader för bad, sport, idrott och liknande, dvs. som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning, enligt 2 kap. 2 § FTL. Entréavgifter ger tillträde till [parken] och med vissa begränsningar fritt tillträde till de olika aktiviteterna. Försäljning av mat, glass m.m. ingår inte i entréavgifterna.
Bolaget vill veta om inkomster i form av entréavgifterna till [parken] är skattefria. Bolagets uppfattning är att så är fallet eftersom de är hänförliga till den användning av byggnaderna som vid fastighetstaxeringen medfört att de bedömts vara specialbyggnader.
Skatteverket anser att X AB inte är skattskyldigt för entréavgifterna i den mån de är hänförliga till fastighetsinkomst på specialenheten.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Regeringsrätten har i avgörandet RÅ 2005 ref. 9 tagit ställning till ett liknande fall. Två läkare ägde en fastighet där de bedrev vårdverksamhet. Fastigheten uppfyllde förutsättningarna enligt 7 kap. 21 § första stycket IL för att läkarna inte skulle vara skattskyldiga för inkomst från användningen av fastigheten som medförde att byggnaden ifråga hänförts till vårdbyggnad. De ansågs skattskyldiga för resultatet i vårdverksamheten till den del det översteg värdet av användningen av fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen.
Motsvarande verksamhet i förevarande fall är den av X AB bedrivna (...)verksamheten. Av rättsfallet följer att endast den del av resultatet av verksamheten som uppkommer på grund av att den egna fastigheten hyresfritt kan användas i verksamheten ska undantas från inkomstbeskattning. I konsekvens härmed är utgifterna i denna skattefria del av verksamheten inte avdragsgilla. Vid sådant förhållande måste en uppdelning ske av resultatet i förhållande till vad som är att hänföra till den ena eller den andra verksamhetsdelen. Inkomsterna i den skattefria delen av verksamheten får anses motsvara ett uppskattat marknadsmässigt hyresvärde minskat med de utgifter som belöper på användningen av de ifrågavarande specialbyggnaderna. Kvarvarande del motsvaras av den skattepliktiga (...)verksamheten.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om en svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige sedan 2007 får väsentlig anknytning hit på grund av att han bland annat kommer att ha ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige.
Fråga om utdelningar från ett bolag ska beaktas vid bedömningen av om en stiftelse uppfyller fullföljdskravet. Andelarna i bolaget skulle ha varit näringsbetingade för en oinskränkt skattskyldig stiftelse.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
Fråga om uttagsbeskattning kan ske när den kontanta ersättningen vid en fastighetsreglering understiger 42 000 kr. Även fråga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet.
Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om ett förfarande som innefattar gåva av aktier till en stiftelse medför utdelningsbeskattning av givaren. Även fråga om stiftelsen ska beskattas för gåvan samt om gåvan ska beaktas vid bedömningen av fullföljdskravet.
Fråga om svensk beskattning av utdelning ska begränsas till högst 5 procent av utdelningens bruttobelopp enligt skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien
Fråga om en stiftelse vid bedömningen av fullföljdskravet kan tillgodoräkna sig bidrag som betalas ut till en högskola för vissa specifika ändamål.