Skattereduktion för installation av grön teknik
(Dnr 119-25/D)Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Andelar i ett ryskt och ett ukrainskt bolag har ansetts näringsbetingade.
Utdelningar och kapitalvinster på andelarna är skattefria.
X AB äger genom [utländska] dotterbolag samtliga andelar i det ryska bolaget OOO Y (Y) och det ukrainska bolaget Z. X AB avser att omstrukturera sitt innehav på det sättet att andelarna i Y och Z ska bli direktägda av bolaget. Y och Z är "limited liability companies" enligt civilrättslig lagstiftning i Ryssland respektive Ukraina. De omfattas av inkomstbeskattningen i dessa länder.
X AB vill veta om utdelningar och kapitalvinster på andelarna kommer att bli skattefria i enlighet med vad som gäller för näringsbetingade andelar. Den tveksamhet som X AB vill ha bedömd är om Y och Z vid tillämpningen av definitionen av näringsbetingade andelar i 24 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, kan anses motsvara svenska aktiebolag. Övriga villkor uppges vara uppfyllda.
Regleringen av näringsbetingade andelar i 24 kap. 13—16 §§ IL fick sitt nuvarande innehåll genom införandet av nya regler för beskattning av CFC-bolag i39 akap. Därvid upphävdes kravet på jämförlig inkomstbeskattning i 24 kap. 15 § för att en andel i ett utländskt företag skulle kunna vara näringsbetingad andel.
I definitionen i 24 kap. 13 § IL anges att med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Även andelar i utländska motsvarigheter till dessa slag av företag omfattas (jfr 2 kap. 2 § IL och prop. 2002/03:96 s. 105).
Vad som ska bedömas vid en jämförelse mellan utländska och svenska företeelser är enligt förarbetena till 2 kap. 2 § IL om något enligt den utländska rätten är sådant att den aktuella företeelsen skulle kunna anses falla in under den svenska termen, såsom den används i IL (jfr prop. 1999/2000:2 del 2 s.21 f .). I fråga om den nu aktuella jämförelsen anges i förarbetena att det ligger i sakens natur att de svenska associationsformerna aktiebolag och ekonomiska föreningar inte alltid har en identisk motsvarighet i utländska stater. Det behöver därför inte föreligga absolut identitet utan det får i de enskilda fallen avgöras om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening (prop. 2002/03:96 s. 105).
När det gäller de utländska företagens skattemässiga situation anges utöver hänvisningen till förekomsten av effektiva CFC-regler endast att andelar i delägarbeskattade utländska företag utesluts från tillämpningen (prop. 2002/03:96 s. 104—106 samt 110—112 om övervägandena avseende andelar i svenska handelsbolag).
Skatteverket anser att förutsättningarna för skattefrihet för utdelningar och kapitalvinster på andelarna i bolagen inte är uppfyllda. Enligt verket kan bolagen inte anses motsvara svenska aktiebolag utan är närmast jämförbara med handelsbolag. Detta bl.a. med hänsyn till att delägarna har procentuella andelar i bolagen i förhållande till insatt kapital i stället för aktier.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Avgörande för tillämpningen av 24 kap. 13 § IL i ett fall som det förevarande är alltså om de utländska företagen kan anses motsvara svenska aktiebolag.
Förarbetena ger inte någon närmare vägledning för hur jämförelsen ska göras eller vilken grad av överensstämmelse mellan företagsformerna som krävs i civilrättsligt hänseende.
Enligt vad som upplysts om de båda ländernas lagstiftningar synes bolag av de typer som är aktuella i ärendet förete tydliga likheter med svenska aktiebolag. Skatterättsnämnden delar alltså inte Skatteverkets uppfattning att de skillnader som verket pekat på är så stora att bolagen mer liknar ett handelsbolag än ett aktiebolag.
När det gäller den skattemässiga jämförelsen kan av förarbetena den slutsatsen dras att det utländska företaget ska ha en sådan anknytning till landet ifråga att det är en juridisk person som, enligt terminologin i IL, är obegränsat skattskyldig där.
Såväl det ryska som det ukrainska bolaget som båda är skattesubjekt enligt respektive lands inkomstskattelagstiftning uppfyller detta kriterium.
Mot bakgrund av det anförda finner Skatterättsnämnden vid en sammantagen bedömning att bolagen ifråga får anses motsvara svenska aktiebolag i det aktuella lagrummets mening.
Till följd härav och med beaktande av övriga för förhandsbeskedet givna förutsättningar är villkoren uppfyllda för att utdelningar och kapitalvinster på andelarna i bolagen ska vara undantagna från skatteplikt enligt 24 kap. 17 § och 25 a kap. 5 § IL.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Opander
Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Ett friskvårdsbidrag som används för ljusbehandling har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Särskilt kvalificerade andelar har ansetts utgöra kvalificerade andelar vid tillämpning av utomståenderegeln.
En person, utflyttad från Sverige sedan 2008, avser att öka sitt aktieinnehav till minst 10 procent men mindre än 20 procent i max fem svenska rörelsedrivande bolag. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Frågor om beskattning, med anledning av avstående av pensionsåtaganden som tryggats i en pensionsstiftelse, i samband med försäljning av det bolag stiftelsen är knuten till.
Ett bolag avser att omvandla fordringar på dotterbolag och dotterdotterbolag till aktieägartillskott alternativt efterskänka fordringarna. Transaktionerna har inte ansetts innebära att dotterbolagen erhåller en inkomst som är skattepliktig för bolaget enligt CFC-reglerna.
Fråga om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att han inte varaktigt bosatt sig på en viss utländsk ort efter flytten från Sverige. Också fråga om när näringsverksamhet bedriven i enskild firma ska anses avvecklad vid bedömning av väsentlig anknytning.
En person som varit utflyttad från Sverige sedan 2017 avser att köpa en lägenhet i Sverige i syfte att använda som fritidsbostad. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om överlåtelse av aktier utan ersättning innebär att förvärvaren ska inkomstbeskattas eller om förvärvet utgör en skattefri gåva.
En pantbank avser att ge ut personaloptioner enligt 11 a kapitlet inkomstskattelagen. Fråga om pantbanksverksamhet är en sådan verksamhet som omfattas av kapitlet.