Utbetalningar från en amerikansk trust har inte medfört inkomstbeskattning av förmånstagarna.
Utbetalningarna från trusten medför ingen inkomstbeskattning av A och B.
A:s syster och B:s moster, C, bildade 1996 trusten X Revocable Trust. Trusten är bildad enligt den amerikanska delstaten Floridas rättsordning.
Förmånstagare till trusten är bland andra A och B.
Av trustavtalet framgår att trusten är återkallelig under bildarens livstid. Av det följer att bildaren har rätt att när som helst återkalla hela eller delar av trustavtalet. Bildaren har rätt att återkalla tillgångarna och att ändra i trustavtalet, utom de delar som berör förvaltarens skyldigheter och immunitet. Bildaren är också förvaltare.
Vid bildarens bortgång blir trusten oåterkallelig och kan inte ändras. Bildarens bortgång innebär också att tillgångarna i trusten ska betalas ut till förmånstagarna.
Om en tillgång av praktiska skäl inte kan avyttras på dödsdagen kommer den enligt lämnade uppgifter att förvaltas i avvaktan på försäljning eller likvidation. I första hand ska A och Y Trust Company (förvaltningsbolaget) vara förvaltare och i andra hand B och förvaltningsbolaget. När alla tillgångarna har fördelats är trusten upplöst.
A och B vill veta om utbetalningarna från trusten vid C:s bortgång kan behandlas som arv och därmed inte medföra inkomstbeskattning av dem.
Parterna är överens om att trusten inte kan anses motsvara en svensk familjestiftelse eftersom bildaren kan disponera över tillgångarna i trusten. Utbetalningarna från trusten ska därför behandlas som arv.
Ärendet gäller om reglerna för periodiskt understöd i 10 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) kan bli tillämpliga på utbetalningarna från en trust till A och B. Trusten måste då bedömas vara jämförbar med en svensk familjestiftelse. Enligt Skatterättsnämndens bedömning är så inte fallet. Skälen för det är följande.
För att en utländsk stiftelseliknande figur ska kunna anses motsvara en svensk familjestiftelse förutsätts att den kan anses falla in under begreppet stiftelse på det sätt som det används i inkomstskattelagen (HFD 2024 not. 22).
Av avgörandet HFD 2017 not. 29 framgår det att en civilrättslig jämförelse med en svensk stiftelse ska göras enligt stiftelselagen (1994:1220).
Det innebär bland annat att egendomen ska vara avskild för en varaktig och självständig förvaltning (1 kap. 2 § stiftelselagen).
Av trusthandlingarna framgår att bildaren under sin livstid både har rätt att förfoga över tillgångarna i trusten och är förvaltare av trusten. Efter bildarens bortgång träder i första hand förmånstagaren A in som förvaltare tillsammans med förvaltningsbolaget. Enligt trusthandlingarna ska tillgångarna i trusten fördelas mellan förmånstagarna vid bildarens bortgång. Tillgångarna kan behöva realiseras och efter en eventuell administrativ period ska tillgångarna betalas ut och trusten upplösas.
Mot den bakgrunden gör Skatterättsnämnden bedömningen att det inte finns en varaktigt avskild förmögenhet på ett sådant sätt som krävs enligt stiftelselagen. Trusten kan därför inte anses motsvara en svensk familjestiftelse.
Enligt 8 kap. 2 § inkomstskattelagen är förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning skattefria. Enligt Skatterättsnämnden innebär C:s bortgång att A och B gör sådana förvärv som enligt 8 kap. 2 § är skattefria.
Utbetalningarna från trusten till A och B medför därför ingen inkomstbeskattning av dem.
I avgörandet har Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Fredrik Hammarström, Olof Sundin, Ulla Werkell och Eva Östman Johansson.
Ärendet har föredragits av Karin Schuster von Bärnrode
Ett bolag avser att omvandla fordringar på dotterbolag och dotterdotterbolag till aktieägartillskott alternativt efterskänka fordringarna. Transaktionerna har inte ansetts innebära att dotterbolagen erhåller en inkomst som är skattepliktig för bolaget enligt CFC-reglerna.
Fråga om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att han inte varaktigt bosatt sig på en viss utländsk ort efter flytten från Sverige. Också fråga om när näringsverksamhet bedriven i enskild firma ska anses avvecklad vid bedömning av väsentlig anknytning.
En person som varit utflyttad från Sverige sedan 2017 avser att köpa en lägenhet i Sverige i syfte att använda som fritidsbostad. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om överlåtelse av aktier utan ersättning innebär att förvärvaren ska inkomstbeskattas eller om förvärvet utgör en skattefri gåva.
En pantbank avser att ge ut personaloptioner enligt 11 a kapitlet inkomstskattelagen. Fråga om pantbanksverksamhet är en sådan verksamhet som omfattas av kapitlet.
Utbetalningar från en amerikansk trust har inte medfört inkomstbeskattning av förmånstagarna.
Varken avgift i form av commitment fee eller viss typ av rådgivningskostnader har bedömts utgöra ränteutgift i form av andra utgifter för kredit vid tillämpning av 24 kap. inkomstskattelagen.
Fråga om en utländsk medborgare, som efter en kortare tid i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland, får väsentlig anknytning hit om han behåller tidigare permanentbostad i Sverige.
Fråga om väsentlig anknytning till Sverige när en person behåller en fastighet där den tidigare permanentbostad, som numera rivits, var belägen.
Frågor om skattskyldighet enligt skatteavtal med Sydkorea.
