A äger sedan (…) andelar i det brittiska företaget Ltd.

Ltd ägs till en tredjedel av A, till en tredjedel av hans biologiska bror och dennes hustru och till en tredjedel av A:s styvbror. Den sistnämnde är barn till A:s fars nya hustru. Det finns inget blodsband mellan A och hans styvbror.

Varken A eller hans styvbror är eller har varit verksamma i betydande omfattning i Ltd. A:s biologiska bror och dennes hustru är bosatta i Storbritannien och de är båda verksamma i betydande omfattning i företaget.

Under 2023 kommer Ltd att lämna en större utdelning. Om A:s andelar är att anses som kvalificerade andelar enligt bestämmelserna i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, kan han före utdelningstillfället behöva göra en intern aktieöverlåtelse till ett eget ägt bolag.

För att få klarhet i om A:s andelar i Ltd är kvalificerade vill han veta om hans styvbror är närstående enligt bestämmelserna i 2 kap. 22 § IL (fråga 1).

Om andelarna är kvalificerade vill A veta i vilken omfattning löner som hans biologiske bror och dennes hustru erhållit från Ltd ska räknas in i löneunderlaget vid beräkning av gränsbeloppet (fråga 2).

A menar att bestämmelsen i 2 kap. 22 § visserligen inte är helt klar men den innebär inte att styvsyskon är närstående. Om hans andelar i Ltd är kvalificerade, till följd av att hans styvbror är att anses som närstående, bör även de löner som utbetalats från företaget under hela 2020 få räknas in i löneunderlaget trots att Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020.

Skatteverket menar att styvsyskon ingår i närståendekretsen och att löner som betalats ut från Ltd under hela 2020 får beaktas vid beräkning av löneunderlaget.

I 56 kap. IL finns bestämmelser om vad som avses med fåmansföretag och i 57 kap. finns bestämmelser om när andelar i fåmansföretag är kvalificerade. Av 2 kap. 2 § följer att bestämmelserna om fåmansföretag och kvalificerade andelar också är tillämpliga på utländska motsvarigheter.

Den omständigheten att en närstående är verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag har betydelse vid bedömningen av om en andel i företaget ska anses som kvalificerad eller ej. Vidare kan en person som är närstående till en verksam delägare inte anses som sådan utomstående som avses i 57 kap. 5 §.

Det finns ingen egen definition av begreppet närstående i 57 kap. Av den allmänna definitionen i 2 kap. 22 § första stycket framgår att som närstående avses bl.a. avkomling och syskon. Enligt bestämmelsens andra stycke räknas styvbarn och fosterbarn som avkomling. Någon motsvarande reglering beträffande styvsyskon finns inte i detta lagrum.

Av praxis framgår att en sambos vuxna barn kan anses som styvbarn och därmed som närstående i dessa sammanhang (se HFD 2014 ref. 26).

I 57 kap. 17 § anges hur löneunderlaget ska beräknas för kvalificerade andelar, vilket har betydelse för i vilken omfattning utdelning och kapitalvinst ska tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för inkomstslaget kapital. Löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant ersättning som hos arbetstagaren ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Motsvarande ersättning som betalats ut till arbetstagare i utlandet räknas också in i löneunderlaget om företaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

En utgångspunkt för bedömningen av om A:s styvbror är att anses som närstående är enligt Skatterättsnämndens mening att närståendekretsen i 2 kap. 22 § är uttömmande och att inga andra än de som räknas upp här ingår i närståendekretsen (jfr SOU 2002:52 s. 515 och där angivna rättsfall).

Vidare måste beaktas att till skillnad mot vad som gäller beträffande styvbarn och fosterbarn så finns inget motsvarande stadgande som likställer styvsyskon med syskon. De uttalanden, beträffande bl.a. styvsyskon, som görs i förarbetena till definitionen av barn i 2 kap. 21 § och som gjordes i samband med inkomstskattelagens införande ger enligt Skatterättsnämndens uppfattning inte heller i sig något stöd för att likställa styvsyskon med syskon (se prop. 1999/2000:2 del 2 s. 40 f.). Uttalandena kan inte uppfattas som annat än ett allmänt påpekande om att omfattningen av denna bestämmelse om barn är oklar.

Enligt Skatterättsnämnden finns det inte heller stöd för att inkludera styvsyskon i närståendekretsen med åberopande av HFD 2014 ref. 26. Avgörandet avser en annan typ av relation än den som är aktuell i förevarande fall. Vidare måste beaktas att 2 kap. 22 § är uppbyggd på ett sätt som t.ex. innebär att den omständigheten att en person är närstående till annan person inte med automatik innebär att ett närståendeförhållande föreligger utifrån det omvända perspektivet.

Det ovan anförda innebär att styvsyskon inte ingår i närståendekretsen i 2 kap. 22 § och att A:s styvbror därmed inte är närstående.

Med detta svar på fråga 1 förfaller fråga 2.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordförande), Fredrik Hammarström, Richard Hellenius, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.