Andelar i en bostadsrättsförening har ansetts vara näringsbetingade andelar.
Andelarna i bostadsrättsföreningen utgör näringsbetingade andelar.
(…)
Som ett led i [en av Y-koncernen bedriven fastighetsförvaltning] omsätts under ett normalår ett antal fastigheter.
Ett av bolagen i koncernen, Z, är sedan 2001 ägare till fastigheten (…). Fastigheten innehåller tre byggnader med tillhörande mark och kommer genom fastighetsbildning delas upp i tre fastigheter med var sin byggnad.
I koncernen övervägs att rusta upp en av byggnaderna och sälja den nybildade delen av ursprungsfastigheten (…) som innehåller den upprustade byggnaden. Försäljningen ska ske genom så kallad paketering.
X AB (sökandebolaget) äger tillsammans med två andra företag i Y-koncernen var sin andel i [en bostadsrättsförening]. Härigenom kommer kravet på att en bostadsrättsförening måste ha minst tre medlemmar att uppfyllas. Sökandebolaget har inte bedrivit någon verksamhet eller ägt några tillgångar utöver andelen i bostadsrättsföreningen.
Paketeringen är tänkt att genomföras under 2014–2015 enligt följande.
Som ytterligare förutsättningar lämnas att sökandebolaget inte bedriver byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse. Skatterättsnämnden kan vidare utgå från att bostadsrättsföreningen vid ingången av avyttringsåret ägs av bolag i Y-koncernen och att den följaktligen inte är ett privatbostadsföretag vid avyttringen (jfr RÅ 2003 ref. 61).
Sökandebolaget frågar om andelarna i bostadsrättsföreningen kommer att utgöra näringsbetingade andelar enligt 24 kap. 13 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL, vid den planerade försäljningen.
Bolaget anser att frågan ska besvaras jakande. Andelarna i bostadsrättsföreningen kan inte ses som lagertillgångar enligt 27 kap. och bolaget kan inte heller anses bedriva handel med värdepapper. Någon annan rättslig grund för att klassificera andelarna som lagertillgångar finns inte.
Skatteverket anser att frågan ska besvaras nekande. Ett innehav av en andel i en bostadsrättsförening uppvisar fler likheter med ägande av en fastighet än med innehav av en aktie. Frågan om handel med andelar i bostadsrättsföreningar bör därför bedömas utifrån kriterierna för handel med fastigheter. Med hänsyn till vad som upplysts om förvärvet och avyttringen av andelarna kommer dessa, enligt verkets mening, utgöra lagertillgångar för sökandebolaget.
Frågan gäller den skattemässiga karaktären på sökandebolagets andelar i bostadsrättsföreningen. Den ställs mot bakgrund av bestämmelserna i 25 a kap. om skattefrihet vid avyttring av näringsbetingade andelar.
Enligt 24 kap. 13 § avses med näringsbetingad andel en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening om den uppfyller villkoren i kapitlets 14 § och ägs av, som i detta fall, ett aktiebolag.
Av 1 kap. 1 § bostadsrättslagen (1991:614) framgår att en bostadsrättsförening är en ekonomisk förening. Villkoret i 24 kap. 13 § första ledet IL är därför uppfyllt.
Det övriga villkor i kapitlets 14 § som sökandebolaget vill ha prövat är om kravet att en näringsbetingad andel måste vara en kapitaltillgång är uppfyllt.
Vad som avses med kapitaltillgångar i inkomstslaget näringsverksamhet bestäms närmare i 25 kap. 3 §. Av paragrafens andra stycke framgår att lagertillgångar inte kan vara kapitaltillgångar. Med lagertillgång avses, enligt 17 kap. 3 §, en tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning.
Frågan är då om andelarna i bostadsrättsföreningen kommer att ha karaktär av lagertillgångar hos X AB.
Andelarna kan, som parterna också konstaterat, inte anses utgöra lagertillgångar genom en tillämpning av 27 kap. 6 § eftersom sökandebolaget inte bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter (HFD 2012 not. 34). Enligt Skatterättsnämndens mening ger vad som framkommit i ärendet inte heller stöd för att andelarna i bostadsrättsföreningen ska anses utgöra lagertillgångar på annan grund.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Varken avgift i form av commitment fee eller viss typ av rådgivningskostnader har bedömts utgöra ränteutgift i form av andra utgifter för kredit vid tillämpning av 24 kap. inkomstskattelagen.
Fråga om en utländsk medborgare, som efter en kortare tid i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland, får väsentlig anknytning hit om han behåller tidigare permanentbostad i Sverige.
Frågor om skattskyldighet enligt skatteavtal med Sydkorea.
Fråga om väsentlig anknytning till Sverige när en person behåller en fastighet där den tidigare permanentbostad, som numera rivits, var belägen.
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om en svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige sedan 2007 får väsentlig anknytning hit på grund av att han bland annat kommer att ha ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige.
Fråga om utdelningar från ett bolag ska beaktas vid bedömningen av om en stiftelse uppfyller fullföljdskravet. Andelarna i bolaget skulle ha varit näringsbetingade för en oinskränkt skattskyldig stiftelse.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
VR-träning som syftar till att träna upp ögonens koordination för förbättrad läsning och minskade besvär vid skärmarbete har ansetts vara annan friskvård. Ett friskvårdsbidrag som används för sådan träning har ansetts vara en skattefri personalvårdsförmån.
