Väsentlig anknytning

Fråga om väsentlig anknytning uppkommer när minderårigt barn återvänder till Sverige för att slutföra gymnasieutbildning.

Diarienummer
154-25/D
Meddelandedatum
2026-10-02
Lagrum
  • 3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
A och B
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Nej

Förhandsbesked

Fråga 1 och 2

A och B får inte väsentlig anknytning till Sverige om deras dotter flyttar hit för att slutföra sin gymnasieutbildning.

Bakgrund

A och B är sedan 2025 bosatta i [ett annat EU-land]. Familjen har inledningsvis hyrt en lägenhet i [ett annat EU-land] i avvaktan på att den bostad de köpt ska tillträdas. Deras tidigare permanentbostad i [stad i Sverige] är såld och tillträdd av köparen.

A och B:s dotter C går på internatskola i [ett annat EU-land] men överväger att återvända till Sverige för att fullfölja gymnasieutbildningen här.

Om dottern återvänder till Sverige kommer hon att vistas samtliga ledigheter tillsammans med föräldrarna i [ett annat EU-land] med undantag för sommarlov som kommer att tillbringas i familjens fritidsfastighet på [plats i Sverige]. Sammantaget räknar A och B med att vistas cirka 60 dagar per år tillsammans med dottern i Sverige.

A är medborgare i [tredje land] och [ett annat EU-land] och har bott i Sverige mellan 2018–2025. Vid tidpunkten för dotterns eventuella återflytt till Sverige kommer han att äga ett nybildat svenskt aktiebolag, V AB. Detta bolag kommer endast att bedriva kapitalförvaltning och inte äga tio procent eller mer av aktierna i något annat företag. A är också styrelseledamot i W AB, i vilket han inte har något ägande.

B är svensk medborgare och har bott i Sverige större delen av sitt liv. År 2013 flyttade hon åter till Sverige efter att ha bott några år utomlands. Hon var därefter bosatt i Sverige fram till flytten till [ett annat EU-land] 2025. Hon äger en fritidsfastighet på [plats i Sverige] och en lägenhet i [stad i Sverige]. Lägenheten fick hon i gåva av sin mor under 2024. Ingen av bostäderna har varit A:s eller B:s permanentbostad.

Vid tidpunkten för dotterns eventuella återflytt till Sverige kommer B att äga samtliga aktier i ett utländskt holdingbolag, X Co. Detta bolag kommer att äga under tio procent av aktierna i det rörelsedrivande och onoterade bolaget X AB. X Co kommer inte bedriva någon annan verksamhet än att äga aktier i X AB.

X AB äger, direkt och indirekt, samtliga aktier eller så gott som samtliga aktier i ett antal bolag, däribland Y AB och Z AB.

B:s föräldrar kommer att äga cirka femtio procent av aktierna i X AB via deras helägda bolag Å AB. Å AB äger också Ä AB. B:s föräldrar äger även samtliga andelar i Ö AB som är ett vilande bolag.

Vid tidpunkten för C:s eventuella återflytt till Sverige kommer B att vara styrelseledamot i Å AB, Ä AB, Ö AB, X AB och i Z AB.

Varken B eller hennes föräldrar är operativt verksamma inom […]-koncernen. B utför inget annat arbete i koncernen än sedvanligt styrelsearbete.

Frågorna

A och B vill veta om de anses ha väsentlig anknytning till Sverige om deras dotter flyttar till Sverige för att fullfölja sina gymnasiestudier (fråga 1).

De vill vidare veta om svaret förändras om dottern under den aktuella tiden bosätter sig i B:s lägenhet i [stad i Sverige] (fråga 2).

För det fall Skatterättsnämndens svar på fråga 1 och 2 är jakande vill A och B veta om svaret på frågorna ändras om B upphör att vara verksam som styrelseledamot i […]-koncernen (fråga 3).

Parternas inställning

A och B anser inte att dotterns flytt innebär att de får väsentlig anknytning till Sverige.

Innehav av en bostad som fyller funktion som fritidsbostad ger inte väsentlig anknytning till Sverige.

En anknytning som består i att barn vistas i Sverige för att avsluta sin skolgång här tycks inte heller vara en avgörande faktor vid bedömningen (se RÅ 1970 FI. 918 och HFD 2012 not. 50). Deras dotters vistelse i Sverige för att slutföra gymnasieutbildning bör därför inte medföra väsentlig anknytning till Sverige för dem. Detta bör gälla oavsett om dottern bosätter sig i B:s lägenhet i [stad i Sverige] eller inte.

Vad gäller anknytningsfaktorn väsentligt inflytande i näringsverksamhet visar praxis att innehav om tio procent eller mer av aktierna i ett rörelsedrivande aktiebolag medför att väsentligt inflytande i näringsverksamhet föreligger. Det framgår också av praxis att innehav av aktier i värdepappersförvaltande/kapitalplacerande företag inte har någon särskild betydelse vid bedömningen.

B:s indirekta ägande i X AB är inte tillräckligt stort för att ge väsentligt inflytande i bolaget. Det gäller oavsett om hon har styrelseuppdrag eller inte.

Skatteverket anser att A och B har väsentlig anknytning till Sverige redan innan dotterns eventuella flytt till hit.

B och hennes föräldrar kontrollerar cirka sextio procent av aktieinnehavet i X AB. B är också styrelseledamot i bolag som ägs av hennes föräldrar och hon är den person som representerar de majoritetsägande bolagen i X AB:s styrelse.

B:s indirekta ägarandel X AB understiger visserligen tio procent men hon får sammantaget anses ha ett väsentligt inflytande i verksamheten även på annat sätt än genom ägarandel som representant för majoritetsägarna genom styrelseuppdraget. Det väsentliga inflytandet medför att hon har väsentlig anknytning till Sverige.

Med tanke på den ekonomiska gemenskapen som föreligger mellan makar innebär detta att även A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige (HFD 2019 ref. 12).

Om B upphör att vara styrelseledamot i X AB kan någon väsentlig anknytning för henne och A inte anses föreligga.

Skatterättsnämndens bedömning

A och B får inte väsentlig anknytning till Sverige om deras dotter flyttar hit för att slutföra sina gymnasiestudier

Ärendet gäller om A och B blir obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av väsentlig anknytning om deras dotter flyttar tillbaka hit för att slutföra sina gymnasiestudier. Enligt Skatterättsnämndens bedömning är så inte fallet och det gäller oavsett om dottern bor i lägenheten som ägs av B eller inte. Skälen till detta är följande.

Den som har varit bosatt i Sverige kan trots en flytt till ett annat land fortsätta vara obegränsat skattskyldig här. Det gäller om personen anses ha väsentlig anknytning hit. Detta framgår av
3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).

En prövning av väsentlig anknytning ska ske genom en samlad bedömning i det enskilda fallet utifrån de anknytningsfaktorer som räknas upp i 7 § (se prop. 1984/85:175 s. 13).

De faktorer som räknas upp i lagtexten och som är av intresse i detta ärende är:

  • om personen är svensk medborgare
  • hur länge personen varit bosatt här
  • om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk
  • om personen har sin familj här
  • om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här
  • om personen har en fastighet här.

Även om man ska göra en samlad bedömning visar praxis att olika anknytningspunkter väger olika tungt.

Av förarbetena till bestämmelsen framgår vidare att syftet med den är att förhindra så kallad skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Rena kapitalplaceringar bör inte påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger men tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (se prop. 1984/85:175 s. 31 f.).

Enbart innehav av en fritidsbostad inrättad för åretruntbruk ger i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se till exempel RÅ 1992 not. 367).

Av praxis framgår att den omständigheten att ett minderårigt barn bor kvar här kan ha betydelse som anknytningsfaktor för en utflyttad person. Detta gäller i vart fall då denna omständighet kombineras med ett stort antal vistelsedagar i Sverige för umgänge med det minderåriga barnet (se RÅ 2003 not. 140 och RÅ 2010 not. 78). För en utflyttad person med en mindre omfattande vistelse i Sverige för umgänge med minderårigt barn har bedömningen blivit en annan (se RÅ 2003 ref. 52 och HFD 2012 not. 50).

Vid den samlade bedömningen som ska göras för att avgöra om A och B har väsentlig anknytning till Sverige ska samtliga anknytningsfaktorer som föreligger vid tidpunkten för dotterns eventuella återflytt till Sverige beaktas.

Vad gäller B:s ekonomiska engagemang i Sverige är utgångspunkten att hon via X Co kommer att äga mindre än tio procent av aktierna i det rörelsedrivande bolaget X AB. Det indirekta aktieinnehavet i det rörelsedrivande svenska bolaget är inte tillräckligt för att ge henne ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här (se till exempel RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28).

B är även styrelseledamot i X AB och andra koncernbolag, däribland bolag ägda av hennes föräldrar. En fråga är då om styrelseuppdragen i kombination med det indirekta ägandet i X-koncernen kan anses ge henne ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. Enligt Skatterättsnämndens mening kan inte heller det indirekta aktieinnehavet i kombination med styrelseuppdragen anses ge henne ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (jämför till exempel RÅ 2002 not. 150).

Den omständigheten att B:s föräldrar äger aktier i samma bolag som B påverkar inte bedömningen av B:s inflytande i bolaget.

Ingen av de bostäder i Sverige som B äger har tidigare varit familjens permanentbostad. Dessa kan därför inte tillmätas någon större betydelse vid bedömningen. A:s ekonomiska engagemang bör betraktas som en ren kapitalplacering och ska därför inte heller ses som en tungt vägande faktor. Detta även med beaktande av det styrelseuppdrag som han har.

A:s och B:s vistelser i Sverige kommer inte att överstiga 60 dagar per år. Att deras minderåriga dotter kommer bo i Sverige innebär då inte heller någon tungt vägande anknytningsfaktor (jämför RÅ 2003 ref. 52).

Vid en samlad bedömning av samtliga anknytningsfaktorer som föreligger vid tidpunkten för dotterns eventuella återflytt till Sverige kan A och B inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige.

Bedömningen innebär att svaret på frågorna 1 och 2 är nekande och att fråga 3 därmed inte blir aktuell att pröva.

I avgörandet har Katia Cejie, Christina Eng, Fredrik Hammarström, Patricia Schömer, Olof Sundin, Ulla Werkell och Eva Östman Johansson deltagit.

Ärendet har föredragits av Lisa Feldthusen.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

Visa alla
Till toppen