A vill veta om han får väsentlig anknytning till Sverige om lånet till Q AB omvandlas till ett vinstandelslån (fråga 1) eller om svaret förändras av att lånet omvandlas till ett kapitalandelslån (fråga 2).

Vidare undrar A om Skatterättsnämndens svar ändras om vinstandelslånet alternativt kapitalandelslånet ställs ut med konverteringsrätt som resulterar i ett ägande om maximalt 9,9 procent i Q AB (fråga 3).

A har också ställt en kompletterande fråga om ytterligare vinstandelslån eller kapitalandelslån på samma villkor som ovan men utan konverteringsrätt skulle förändra bedömningen (fråga 4).

A och Skatteverket är överens om att A inte ska anses ha väsentlig anknytning.

Omvandling av lånen innebär inte att A får väsentlig anknytning till Sverige

Ärendet gäller om omvandling av lånet till antingen vinstandels- eller kapitalandelslån med option för konverteringsrätt innebär väsentlig anknytning för A.

Den som har varit bosatt i Sverige kan trots en flytt till ett annat land vara obegränsat skattskyldig här. Det gäller om personen anses ha väsentlig anknytning hit. Detta framgår av
3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).

En prövning av om väsentlig anknytning föreligger ska ske genom en samlad bedömning i det enskilda fallet utifrån de anknytningsfaktorer som räknas upp i 7 § (se prop. 1984/85:175 s. 13).

De faktorer som är av intresse i detta ärende är hur länge personen var bosatt här, om personen bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här eller liknande förhållanden.

Om en person genom sina tillgångar har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet så kan det vara tillräckligt för att personen ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Personen måste inte delta i ledningen av företaget men en förutsättning är att personen har ekonomiska intressen i företaget och därigenom, direkt eller indirekt, kan utöva ett verkligt inflytande över verksamheten. Rena kapitalplaceringar bör däremot inte påverka bedömningen av om en person anses ha väsentlig anknytning (prop. 1984/85:175 s. 14).

I förarbetena anges att större fordringar kan ge ett visst inflytande eller i vart fall möjlighet att påverka besluten i ett företag. Dock uttalas att det bara är tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige som bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (prop. 1984/85:175 s. 14).

X Ltd är Q AB:s största fordringsägare. Dessutom föreligger det ett nära släktskap mellan bolagens ägare.

A har inte någon formell funktion i Q AB som till exempel en styrelseplats (jämför RÅ 2009 not. 82). Han har enligt avtalsutkasten till vinstandels- respektive kapitalandelslånen inte heller getts något inflytande över verksamheten. A uppger också att han inte kommer vara delaktig i verksamheten i Q AB. Skatterättsnämnden gör därför bedömningen att A inte kommer kunna utöva ett verkligt inflytande över Q AB:s verksamhet.

A undrar också om en konvertering kan innebära att han får väsentlig anknytning till Sverige. Enligt förutsättningarna ska konverteringen innebära att X Ltd får ett innehav om maximalt 9,9 procent av kapitalet samt rösterna i Q AB. Ägande av aktier i ett företag kan utgöra ett sådant verkligt inflytande som ska vägas in i bedömningen. Ett innehav som understiger 10 procent har dock i praxis inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28).

En sammantagen bedömning av de anknytningsfaktorer som A har till Sverige innebär att han även fortsatt inte ska anses ha väsentlig anknytning hit. Ytterligare avtal om omvandling till vinstandelslån eller kapitalandelslån förändrar inte bedömningen.

I avgörandet har Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Fredrik Hammarström, Richard Hellenius, Olof Sundin och Eva Östman Johansson deltagit.

Ärendet har föredragits av Karin Schuster von Bärnrode