Ränteavdragsbegränsning

Ventilen i reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta till företag inom en intressegemenskap har ansetts tillämplig i ett fall när det interna aktieförvärvet har skett som ett efterföljande led vid ett externt uppköp av ett bolag.

Diarienummer
52-10/D
Meddelandedatum
2011-07-04
Lagrum
  • 24 kap. 10 d § inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
X AB
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Ja
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Dom
Avgörandedatum
2012-01-27
Mål nr
4687-11

Förhandsbesked

Fråga 1

X AB får dra av ränteutgifterna på skulden till Y. 

Beslut

Fråga 2 avvisas.

Motivering

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

X AB ingår i en koncern med Y registrerat i [utlandet] som yttersta moderbolag. Koncernen, som är verksam inom (...), genomförde huvudsakligen under åren 2007—2008 ett uppköp av aktierna i (...) Z AB. Dessa aktier ägs nu av X AB.

Uppköpet gick till på följande sätt. Det av Y för ändamålet år 2007 i [utlandet] bildade Å inledde under hösten det året förhandlingar med de (...) dåvarande huvudägarna av Z AB beträffande ett förvärv av deras aktier i bolaget som då var börsnoterat. Huvudägarna, som direkt eller indirekt ägde [ca 40 procent] av aktierna i bolaget, var emellertid till en början inte intresserade av att avyttra sina aktier till Å. Istället började Å att förvärva aktier i Z AB över börsen (...)vilket ledde till att Å i [början av] 2008 förvärvat, direkt och indirekt, drygt 95 procent av aktierna i Z AB för ett pris om (...) kr per aktie eller sammanlagt för ca (...) kr. Det indirekta aktieinnehavet i Z AB, som uppgick till [ca 10] procent, ägdes via Ä AB, ett bolag som Å (...) hade förvärvat från en av huvudägarna i Z AB. Resterande del av aktierna förvärvades senare under 2008 och 2009, bl.a. genom tvångsinlösen. Å nådde [därmed] drygt 99 procent i direkt och indirekt ägande.

Den [dag månad första halvåret] 2008 omstrukturerades ägandet genom att Ä AB förvärvade Å:s direktägda aktier i Z AB, motsvarande ca 90 procent. Kort därefter namnändrades Ä AB till nuvarande X AB. Avsikten med det förvärvet var att låta ett holdingbolag med lokal förankring stå som långsiktig ägare till Z AB och som ansvarig för den strategiska och internationella utvecklingen av [företagsgruppen]. X AB har nu ca 15 personer anställda för sådana ledningsfunktioner.

Aktierna förvärvades för samma pris, (...) kr per aktie, som Å erlagt vid uppköpet av dem eller sammanlagt drygt (...) kr. Förvärvet finansierades genom eget kapital om ca [n] kr och ett externt banklån på ca [3 x n] kr. X AB (dvs. dåvarande Ä AB) träffade vidare avtal med Y avseende ett lån på [ca 2 x n] kr och två låneavtal med Å avseende sammanlagt nästan [3 x n] kr. 

Räntan på lånet från Y, som löper på 10 år och med en räntesats om STIBOR med tillägg på 0,25 procentenheter, är föremål för beskattning i [utlandet] understigande 10 procent. Den låneskulden har numera minskat till ca [n] kr.

Låneavtalen med Å betecknas som Preferred Equity Certificates (PEC-instrument). De löper på 51 respektive 52 år med en räntesats om 9 procent. PEC-instrumenten är enligt villkoren efterställda andra skulder och är knutna till aktierna, vilket bl.a. betyder att lånen inte kan överlåtas separat. Den utgående räntan behandlas som utdelning för mottagaren i [utlandet] och blir därmed inte föremål för någon beskattning där.

[I början av] 2010 delades Å upp i två nya [utländska] företag, nämligen Ö och A. Det sistnämnda företaget har tagit över Å:s aktieinnehav i X AB och låneavtalen enligt PEC-instrumenten. 

Aktuella regler

Ränteutgifter är avdragsgilla enligt den allmänna regeln för inkomstslaget näringsverksamhet i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Rätten till avdrag begränsas emellertid i vissa fall genom reglerna i 24 kap. 10 a—10 e §§ (gäller för ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2008).

Bestämmelsen i 10 b § första stycket innebär att ränteutgifter till ett företag i intressegemenskap med låntagande företag inte får dras av till den del skulden avser förvärv av en delägarrätt från ett företag i samma gemenskap.

Även om ränteutgifterna gäller sådana skulder som avses i 10 b § ska de dras av om inkomsten som motsvarar ränteutgiften beskattas med minst 10 procent (10 d § första stycket 1) eller om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade (10 d § första stycket 2), den s.k. ventilen.

Frågor och parternas inställning

X AB vill veta om rätt till avdrag föreligger med tillämpning av 24 kap. 10 d § första stycket 2 IL för ränta som betalas på skulden till Y (fråga 1) och till innehavaren av PEC-instrumenten (fråga 2). X AB vill vidare veta om de aktuella begränsningsreglerna för ränteavdrag strider mot EU-rätten (fråga 3) eller diskrimineringsförbuden i skatteavtalen mellan Sverige och [land A] (fråga 4) respektive Sverige och [land B] (fråga 5).

Enligt X AB var det bl.a. företagsekonomiska och förhandlingstekniska skäl som gjorde det nödvändigt att genomföra förvärvet av aktierna i Z AB i flera steg. Från ett affärsmässigt perspektiv var det också motiverat att låta Z AB bära en del av kostnaden för uppköpet av bolaget.

Skatteverket anser att undantaget i 24 kap. 10 d § första stycket 2 IL inte är tillämpligt och att en tillämpning av de aktuella reglerna inte strider mot vare sig EU-rätten eller de omfrågade skatteavtalen. Verket ifrågasätter särskilt att Å och X AB satts in som mellanled för ägandet av Z AB. Enligt verkets uppfattning kan det också sättas i fråga om PEC-instrumenten verkligen utgör lån men villkoren för dem medför att skulderna i vart fall inte kan anses huvudsakligen affärsmässigt motiverade.  

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1

Av 24 kap. 10 d § första stycket 2 IL framgår att såväl det interna aktieförvärvet som den interna skuld som ligger till grund för ränteutgifterna ska vara huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Innebörden av uttrycket affärsmässigt motiverat är att det ska ligga sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden -- vid sidan av eventuella skatteeffekter -- bakom de transaktioner som ska bedömas. Uttrycket huvudsakligen är avsett att markera att de affärsmässiga motiven ska vara klart överordnade övriga skäl för transaktionerna för att ventilen ska kunna tillämpas (prop. 2008/09:65 s. 68 och 87).

I det aktuella fallet gäller det, vilket Skatteverket betonat, att bedöma det koncerninterna förvärvet och lånefinansieringen i ljuset av ett nära föregående externförvärv.

X AB har redogjort dels för hur det inledande externa förvärvet av aktierna i Z AB gick till, dels för den efterföljande omstruktureringen av aktieinnehavet till ett svenskt holdingbolag och hur den omstruktureringen finansierats samt vilka överväganden som låg till grund för besluten.

Den interna finansieringen av X AB:s (dvs. dåvarande Ä AB) förvärv av aktierna i Z AB avser dels lån från koncernens moderbolag Y, dels lån från säljaren Å, i det senare fallet knutna till PEC-instrument.

Föreliggande fråga gäller en prövning av det koncerninterna aktieförvärvet sett till den del finansieringen omfattas av lånet från Y.

Det står klart att skattemässiga hänsyn påverkat hur Y-koncernens ägande och finansiering av aktierna i Z AB har utformats. De skattemässiga skälen framstår emellertid vid en jämförelse med de uppgivna affärsmässiga skälen som underordnade de senare med hänsyn till att aktierna förvärvats externt och omständigheterna i övrigt.

Skatterättsnämnden finner vid en samlad bedömning att villkoren för att dra av de aktuella ränteutgifterna enligt låneavtalet med Y med stöd av 24 kap. 10 d § första stycket 2 IL får anses uppfyllda.

Beslutet

Enligt vad som framgår av ansökan kommer avkastningen på ifrågavarande PEC-instrument vid beskattningen i [utlandet] att karaktäriseras som utdelning och är därför skattefri för mottagaren. Att så blir fallet beror, enligt vad som uppges, på att vid tillämpningen av skatterätten i [utlandet] fokuseras på den ekonomiska bedömningen av en transaktion enligt principen "substance over form". Varje PEC-instrument måste därför analyseras för sig och ställning tas till om det ur ett skatteperspektiv utgör ett skuldebrev eller ett kapitalinstrument, vilket för de aktuella instrumenten medfört att de anses ha karaktär av kapitalinstrument.

För att ett förhandsbesked ska kunna lämnas på en fråga krävs att de omständigheter som ska läggas till grund för prövningen är klarlagda och att de förutsättningar som ges i fråga om rättsliga förhållanden kan godtas. Det gäller inte minst när det i prövningen ingår att bedöma utländska företeelser av det slag som aktualiseras i frågan.

Skatteverket anför att det på grund av de mycket speciella avtalsvillkoren som gäller för PEC-instrumenten är tveksamt om de innebär att X AB erhållit ett lån eller om det är fråga om aktieägartillskott.

Ansökan ger inte ett tillräckligt klarläggande underlag i fråga om de analyser som medfört att avkastningen på PEC-instrumenten behandlas som utdelning och inte som ränta i [utlandet]. Det finns inte heller närmare uppgifter om innehållet i den gällande rätten i [utlandet] i berört avseende.

Med hänsyn till det anförda finner Skatterättsnämnden att ett förhandsbesked inte kan lämnas beträffande fråga 2. Ansökan avvisas därför i denna del.

Frågorna 3—5

Till följd av svaret på fråga 1 och att fråga 2 avvisas förfaller övriga frågor.

Beslutande: Svanberg, ordf., Bengtsson, Dahlberg, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Opander

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

| Inkomstskatt

Avdrag för kostnader?

(Dnr 105-20/D)

Ett antal vattenkraftsproducenter har gemensamt bildat ett bolag vars syfte är att finansiera miljöåtgärder avseende vattenkraften. Avdragsrätt har ansetts föreligga för medel som producenterna betalar till bolaget och bolaget har bedömts vara skattskyldigt för mottagna medel. Avdragsrätt har även ansetts föreligga för de medel som bolaget i sin tur betalar ut till ersättningsberättigade producenter och producenterna har ansetts vara skattskyldiga för mottagna medel.

Visa alla
Till toppen