A, som är svensk medborgare, avser att flytta till [utlandet] tillsammans med sin hustru B och deras gemensamma barn strax före årsskiftet 2023/2024.

Familjen har två fritidsbostäder i Sverige. A äger vidare 33,3 procent av aktierna i X AB. Resterande aktier ägs (…) av (…) fysiska personer som inte är närstående till honom. X AB har ett helägt dotterbolag, Y AB. De två bolagen har i sin tur aktieinnehav i ett antal bolag. A äger även 0,2 procent av aktierna i Z AB som har svenska dotterbolag. B äger samtliga aktier i Å AB.

A är styrelseledamot i X AB och Y AB samt i åtta svenska bolag i vilka X AB eller Y AB direkt eller indirekt äger aktier. Dessutom är han styrelseledamot i Z AB och tre av dess dotterbolag samt i Å AB.

I samband med flytten till [utlandet] kommer familjen att sälja sin permanentbostad i Sverige. Dessutom kommer följande åtgärder att vidtas.

A ska bilda ett nytt svenskt aktiebolag (NYAB) som kommer att vara ett icke rörelsedrivande holdingbolag. Han kommer att äga samtliga aktier i NYAB. Ett antal åtgärder ska vidtas som medför att hans direkta och indirekta ägande i X AB och Y AB upphör samt att NYAB övertar en tredjedel av de två bolagens tillgångar. Därmed kommer NYAB att direkt äga aktier i [ett stort antal] onoterade svenska aktiebolag som bedriver rörelse. NYAB kommer dock inte att äga tio procent eller mer av aktierna i något av bolagen. Vidare kommer NYAB att överta en tredjedel av en traditionell värdepappersportfölj bestående av andelar i värdepappersfonder.

A ska lämna fyra av sina styrelseuppdrag. Han ska dock kvarstå som styrelseledamot i Z AB och dess tre dotterbolag samt i sju svenska bolag i vilka NYAB äger aktier. NYAB:s aktieinnehav i de nämnda bolagen kommer att uppgå till mellan ca två och åtta procent. Det enda bolag från vilket A erhåller styrelsearvode är ett av Z AB:s dotterbolag.

B ska avveckla/likvidera Å AB, varefter någon verksamhet inte kommer att bedrivas i Sverige.

Som förutsättningar lämnas att A inte kommer att vistas stadigvarande i Sverige efter utflyttningen, att han inte kommer att utföra annat än sedvanligt styrelsearbete i de bolag i vilka han är styrelseledamot och att NYAB inte kommer att bedriva värdepappersrörelse i skatterättslig mening.

A vill veta om han kommer att ha väsentlig anknytning till Sverige enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, efter att de ovan nämnda åtgärderna har vidtagits (fråga 1).

Han vill även veta om svaret på fråga 1 påverkas av om han, utöver att genomföra de ovan nämnda åtgärderna, lämnar samtliga svenska styrelser i vilka han idag är styrelseledamot (fråga 2).

Slutligen undrar han om svaret på fråga 1 och/eller fråga 2 påverkas om NYAB i stället är ett utländskt företag (fråga 3).

Parterna är överens om att fråga 1 ska besvaras nekande.

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 IL är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

Enligt 7 § första stycket ska vid bedömningen av om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit beaktas bl.a. om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här och liknande förhållanden.

Frågan om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13).

Av förarbetena till bestämmelsen framgår vidare att syftet med den är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (se a. prop. s. 13 f.).

I praxis har aktieinnehav som understiger tio procent inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28).

Enbart innehav av en fritidsbostad inrättad för åretruntbruk ger i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).

Fråga 1

A kommer att äga samtliga aktier i NYAB, som i sin tur kommer att äga mindre än tio procent av aktierna i ett stort antal rörelsedrivande svenska aktiebolag. Då någon egentlig rörelse inte kommer att bedrivas i NYAB kan hans ägande i detta bolag inte anses ge honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här (se t.ex. RÅ 2001 not. 41 och RÅ 2002 not. 150). Vidare är hans indirekta aktieinnehav i de rörelsedrivande svenska bolagen inte tillräckliga för att ge honom ett sådant inflytande (se t.ex. RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28). Detsamma gäller aktieinnehavet i Z AB och dess svenska dotterbolag.

A ska kvarstå som styrelseledamot i elva av de svenska bolagen. En fråga är då om styrelseuppdragen i kombination med aktieposterna i bolagen kan anses ge honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här.

Aktieinnehavet i Z AB och dess svenska dotterbolag är obetydligt och NYAB:s aktieinnehav i de svenska bolag i vilka A ska kvarstå som styrelseledamot kommer att uppgå till högst ca åtta procent. Samtliga innehav understiger således tio procent (jfr t.ex. RÅ 2002 not. 150). Den omständigheten att det är fråga om ett relativt stort antal styrelseuppdrag påverkar i sig inte A:s inflytande i respektive bolag. Enligt Skatterättsnämndens mening kan hans direkta och indirekta ägande i kombination med styrelseuppdragen i bolagen inte anses ge honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten.

Styrelseuppdragen, som A med ett undantag inte erhåller arvode för, kan inte heller självständigt anses ge honom väsentlig anknytning till Sverige.

Vid en samlad bedömning, där även övriga anknytningsfaktorer beaktats, finner nämnden att A inte kan anses ha väsentlig anknytning hit efter att de i ansökan nämnda åtgärderna har vidtagits.

Frågorna 2 och 3

Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller frågorna 2 och 3.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie (skiljaktig), Mattias Dahlberg (skiljaktig), Christina Eng (ordf.), Fredrik Hammarström, Birgitta Pettersson och
Olof Sundin.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.

Skiljaktig mening

Katia Cejie och Mattias Dahlberg är skiljaktiga avseende fråga 1 och anför följande.

Till skillnad från majoriteten anser vi att A får väsentlig anknytning till Sverige. Vid bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger enligt 3 kap. 3 och 7 §§ IL ska en samlad bedömning göras av de olika anknytningsfaktorerna. Förutom svenskt medborgarskap och familjens innehav av två fritidsbostäder i Sverige, avser A att efter utflyttningen till [utlandet] vara verksam i en rad svenska företag. Han kommer att vara styrelseledamot i Z AB och dess tre dotterbolag samt i sju aktiebolag i vilka det nystartade bolaget, NYAB, äger aktier.

Enligt majoritetens bedömning anses A inte ha väsentligt inflytande eftersom varje enskilt innehav understiger tio procent. Vi anser att en samlad bedömning behöver göras. Visserligen kommer A:s bolag NYAB endast att äga mellan omkring två och åtta procent i de aktuella bolagen, men det stora antalet bolag gör ändå att vi anser att A genom indirekta innehav och styrelseuppdrag får väsentligt inflytande i näringsverksamhet och vid en samlad bedömning ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Att A inte erhåller styrelsearvode är utan betydelse mot bakgrund av det väsentliga inflytande han har i bolagen.

Skulle han lämna samtliga bolagsstyrelser skulle han däremot inte få väsentlig anknytning till Sverige. Om NYAB vore ett utländskt bolag, och A alltjämt skulle vara styrelseledamot i de svenska bolag i vilka NYAB äger aktier skulle det inte påverka bedömningen, utan väsentligt inflytande och väsentlig anknytning skulle föreligga.

Fråga 1 ska därför besvaras med att A får väsentlig anknytning till Sverige om de planerade åtgärderna genomförs.

Fråga 2 ska därför besvaras med att A inte får väsentlig anknytning till Sverige om han lämnar samtliga svenska styrelseuppdrag.

Fråga 3 ska därför besvaras med att A skulle ha väsentlig anknytning till Sverige även om NYAB vore ett utländskt bolag, om han alltjämt behöll styrelseuppdragen i de svenska bolagen.