Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
A är inte obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
A är medborgare i Sverige och [land X]. Han är född i Sverige men bodde under ett antal år under sin uppväxt i [land X]. Han flyttade senast från Sverige under 1989 och har sedan dess varit bosatt utomlands. Han är sedan 2018 bosatt i Storbritannien där han anses som ”tax resident but non domiciled”.
A äger en större internationell koncern som har verksamhet i bl.a. Sverige. Aktier i de svenska bolagen i koncernen har han och hans tidigare hustru förvärvat från 2000. Han är företagsledare och styrelseordförande i samtliga bolag i koncernen. Till stor del har rollen som företagsledare utförts från [land X] men regelbundna tjänsteresor till bl.a. Sverige har förekommit.
A, som efter äktenskapsskillnad och bodelning under 2019 äger hela koncernen själv, överväger nu att sälja samtliga aktier i koncernen.
A vill veta om han anses som obegränsat skattskyldig i Sverige till följd av väsentlig anknytning hit (fråga 1). Om så är fallet undrar han om kapitalvinsten undantas från beskattning i Sverige i enlighet med artikel 13 i skatteavtalet med Storbritannien och Nordirland för det fall vinsten i sin helhet tas upp till beskattning i Storbritannien (fråga 2) och om svaret förändras om vinsten inte tas upp till beskattning där (fråga 3).
A anser att han inte kan ha väsentlig anknytning till Sverige eftersom han under hela sitt vuxna liv varit bosatt utomlands. För det fall han är obegränsat skattskyldig här saknar dock Sverige beskattningsrätt enligt skatteavtalet förutsatt att vinsten beskattas i Storbritannien.
Skatteverket anser inte heller att A har väsentlig anknytning till Sverige.
Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen [1999:1229]).
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).
Bestämmelserna om väsentlig anknytning syftar till att förhindra skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige (prop. 1984/85:175 s. 10 ff.).
I praxis har ett aktieinnehav som understiger tio procent inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se HFD 2016 not. 28 och där anmärkta rättsfall). Ett innehav om tio procent eller mer ger dock sådant inflytande och det är i sin tur en stark anknytningsfaktor vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger (se t.ex. RÅ 2006 ref. 67 och RÅ 2004 not. 215).
Fråga 1
A äger idag samtliga aktier i flera svenska bolag och han har därmed ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågan om det föreligger väsentlig anknytning hit ska emellertid avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas (se a. prop. s. 13). En sådan omständighet är utlandsvistelsens längd (jfr t.ex. RÅ 2002 ref. 70).
I HFD 2019 ref. 12 fann Högsta förvaltningsdomstolen att ett ekonomiskt engagemang i Sverige genom väsentlig inflytande i näringsverksamhet inte ensamt kunde medföra väsentlig anknytning till Sverige vid en bosättning utomlands i 14 år. Domstolen beaktade även att det aktuella kapitalinnehavet erhölls först sex år efter flytten från Sverige.
I förevarande fall är det fråga om en bosättning utomlands sedan 30 år och ett kapitalinnehav i svenska bolag som erhölls först ca 11 år efter flytten från Sverige. Vid den samlade bedömningen som ska göras finner Skatterättsnämnden att A saknar väsentlig anknytning till Sverige och han är därmed inte obegränsat skattskyldig här.
Med hänsyn till svaret på denna fråga förfaller frågorna 2 och 3.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
Varken avgift i form av commitment fee eller viss typ av rådgivningskostnader har bedömts utgöra ränteutgift i form av andra utgifter för kredit vid tillämpning av 24 kap. inkomstskattelagen.
Fråga om en utländsk medborgare, som efter en kortare tid i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland, får väsentlig anknytning hit om han behåller tidigare permanentbostad i Sverige.
Frågor om skattskyldighet enligt skatteavtal med Sydkorea.
Fråga om väsentlig anknytning till Sverige när en person behåller en fastighet där den tidigare permanentbostad, som numera rivits, var belägen.
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om en svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige sedan 2007 får väsentlig anknytning hit på grund av att han bland annat kommer att ha ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige.
Fråga om utdelningar från ett bolag ska beaktas vid bedömningen av om en stiftelse uppfyller fullföljdskravet. Andelarna i bolaget skulle ha varit näringsbetingade för en oinskränkt skattskyldig stiftelse.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
VR-träning som syftar till att träna upp ögonens koordination för förbättrad läsning och minskade besvär vid skärmarbete har ansetts vara annan friskvård. Ett friskvårdsbidrag som används för sådan träning har ansetts vara en skattefri personalvårdsförmån.
