I svensk rätt gäller sedan länge, med få begränsade undantag, ett förbud för aktiebolag att förvärva egna aktier. År 2000 infördes ett undantag som gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES-området. Regleringen finns numera i 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551), ABL. Av kapitlets 31 och 32 §§ framgår att de nämnda begränsningarna även gäller för överlåtelse av aktierna.

Lagstiftningen föranledde särskilda skatteregler (prop. 1999/2000:38). Enligt huvudbestämmelsen i 48 kap. 6 a § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag avyttrar egna aktier inte tas upp om 19 kap. 13 § ABL gäller för bolaget. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier.

Motsvarande regler om förvärv och överlåtelse av egna aktier i övriga publika aktiebolag samt privata bolag har ännu inte införts (jfr prop. 1999/2000:34 s. 54, 58–64, prop.1999/2000:38 s. 26 f. och 1999/2000:SkU12 s. 7 samt SOU 2002:52 del 1 s. 500, SOU 2009:34 s. 233 och 235 och prop. 2013/14:86 s. 54).

Vid två tillfällen har Högsta förvaltningsdomstolen haft anledning att tillämpa 48 kap. 6 a § (RÅ 2001 ref. 55 och RÅ 2003 ref. 16, båda överklagade förhandsbesked). Av referaten framgår inte annat än att moderbolagen med egna aktier i de aktuella fallen uppfyllde villkoret för skattefrihet, dvs. att bestämmelser motsvarande dem i 19 kap. 13 § ABL gällde för dem.

De frågor som prövades rörde i stället dotterbolagens transaktioner i instrument vars underliggande tillgångar bestod av aktier i respektive moderbolag. Högsta förvaltningsdomstolen fann att transaktionerna var skattefria trots att 48 kap. 6 a § enligt sin ordalydelse inte omfattar dotterbolags utfärdande eller avyttring av aktiederivat avseende moderbolagets aktier. Situationen ansågs i båda fallen jämförbar med den som reglerats i 6 a § eftersom koncernen som helhet skulle få en kapitalökning som i ekonomiskt hänseende kunde likställas med att moderbolaget gör en nyemission.

Omständigheterna i ärendet

Y AB är ett publikt aktiebolag och moderbolag i en koncern [med viss verksamhet]. Bolaget äger indirekt samtliga aktier i X AB.

Aktierna i Y AB är upptagna till handel på First North Premier (First North), en ”handelsplattform” i den mening som avses i 1 kap. 5 § punkten 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. First North utgör inte en ”reglerad marknad” (se 1 kap. 5 § punkten 20 samma lag).

Inom koncernen finns ett incitamentsprogram riktat till anställda nyckelpersoner och kommande sådana. Som ett led i programmet gav Y AB under beskattningsåret (…) ut teckningsoptioner avseende aktier i bolaget. Av praktiska skäl förvärvade dock X AB vederlagsfritt samtliga optioner i syfte att senare kunna överlåta dem till nyckelpersoner inom koncernen vilket kommer att leda till kapitalvinster för bolaget.

X AB vill veta om en vinst vid avyttring av teckningsoptionerna är skattefri. Bolaget anser att frågan ska besvaras jakande och anför bl. a följande.

Bestämmelsen i 48 kap. 6 a § omfattar enligt sin lydelse inte transaktioner som genomförs av dotterbolag avseende aktier i moderbolag. Trots det har Högsta förvaltningsdomstolen i RÅ 2001 ref. 55 och RÅ 2003 ref. 16 utsträckt skattefriheten till att omfatta även ett dotterbolags förfogande över instrument avseende aktier i moderbolaget. Grunden för det var att situationerna fick anses jämförbara med den som regleras i 48 kap. 6 a §.

Bolaget uppfattar detta som att bestämmelsen i 6 a § ska ses som ett förtydligande av vad som gäller enligt allmänna beskattningsprinciper för kapitalanskaffning genom emission. Bestämmelsen bör inte tolkas motsatsvis så att kapitalanskaffning genom emissioner av olika slags instrument skulle vara skattepliktig för bolag utanför börsen. Vilka regler som styr handeln i ett moderbolags aktier kan inte ha någon betydelse för om koncernens anskaffning av eget kapital ska beskattas eller inte.

Skatteverket anser att frågan ska besvaras nekande eftersom den skattefrihet som enligt praxis gäller för ett dotterbolags innehav av teckningsoptioner i sitt moderbolag förutsätter att moderbolaget är av det slag som avses i 48 kap. 6 a §.