Underprisöverlåtelse, skatteflykt
(Dnr 87-26/D)Fråga om beskattning ska ske vid överlåtelse till underpris i samband med omstrukturering av ägandet i ett fastighetsförvaltande bolag samt om skatteflyktslagen är tillämplig.
Reglerna om etableringsfrihet i EG-fördraget har inte ansetts hindra Sverige från att vid beskattningen (avdrag för underskott respektive rätt till avräkning för
utländsk skatt) behandla ett svenskt moderbolags etablering i utlandet genom en utländsk filial annorlunda än samma etablering genom ett dotterbolag.
Gemenskapsrätten hindrar inte att X AB (Bolaget) vid tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) respektive inkomstskattelagen (1999:1229) vägras nedsättning av svensk skatt genom avräkning av den utländska skatt som betalas av Bolagets dotterbolag i Luxemburg eller som huvudregel vägras avdrag för
dotterbolagets underskott.
Bolaget planerar en etablering i Luxemburg. På grund av att bolagsskattesatsen är högre där än i Sverige är det – när det gäller möjligheterna till avräkning av utländsk skatt enligt avräkningslagen – fördelaktigare att en etablering sker genom en filial i stället för genom ett luxemburgskt dotterbolag. Filialformen är även fördelaktigare om etableringen visar underskott.
Bolaget anför att det sämre utfallet av en dotterbolagsetablering inte är förenligt med EG-rätten, särskilt artiklarna 43 och 56 i EG-fördraget (EG), och önskar förhandsbesked med detta innehåll. Skatteverket är av motsatt uppfattning.
Artiklarna 43 och 48 EG kan inte anses kräva att olika etableringsformer i annat
medlemsland vid inkomstbeskattning behandlas lika i det land varifrån
etableringen sker (jfr t.ex. EG-domstolens dom i mål nr C-446/03, Marks &
Spencer, REG 2005 s. I-10837, punkterna 52 och 59). Den omständigheten att
Bolaget inte medges avräkning av det utländska dotterbolagets skatt kan därför
inte anses utgöra en inskränkning av etableringsfriheten. Motsvarande gäller,
utom i undantagsfall, beträffande förbud för avdrag avseende dotterbolagets
underskott.
Bolaget har begärt att de nationella bestämmelserna skall prövas också mot reglerna om
fria kapitalrörelser i artiklarna 56–60 EG. Även om en etablering av det
utländska dotterbolaget är en kapitalrörelse i fördragets mening så är denna en
följd av utnyttjandet av etableringsfriheten. Därmed saknas skäl att pröva
lagstiftningen självständigt med beaktande av de åberopade artiklarna (jfr
EG-domstolens dom den 12 september 2006 i mål nr C-196/04, Cadbury Schweppes
och Cadbury Schweppes Overseas, punkten 33).
I den mån ansökan inte kan anses besvarad avvisas den.
Beslutande: André, ordf., Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl, Werkell
Sekreterare: Roupe
Fråga om beskattning ska ske vid överlåtelse till underpris i samband med omstrukturering av ägandet i ett fastighetsförvaltande bolag samt om skatteflyktslagen är tillämplig.
Det strider mot den fria rörligheten för kapital att kapitalvinsten vid avyttring av andelar i amerikanska delägarbeskattade LLC tas upp till beskattning.
Fråga om väsentlig anknytning uppkommer när minderårigt barn återvänder till Sverige för att slutföra gymnasieutbildning.
Fråga om vad som utgör en permanentbostad vid bedömningen av väsentlig anknytning.
Fråga om beskattningskonsekvenser vid gåva av andel i fastighetsförvaltande handelsbolag. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.
Ett fastighetsförvärv kan utgöra ett rationaliseringsförvärv även om den förvärvade fastigheten inte ägs i samma proportion som den redan ägda fastigheten.
En stiftelses bidrag till ett aktiebolag som bedriver forskning har inte ansetts utgöra ett främjande av ett allmännyttigt ändamål.
Fråga om beskattningstidpunkt för utländsk tjänstepensionsförsäkring
Fråga om väsentlig anknytning uppkommer då ett aktiebolags lån omvandlas till antingen ett vinstandelslån eller till ett kapitalandelslån med eventuell konverteringsrätt.
Förvärv av en bostadsrättslägenhet som ska användas som fritidsbostad ger inte väsentlig anknytning till Sverige.