X AB (Bolaget) planerar att installera solceller på fastigheten Y i { … }. Köpcentrumet Z, som är en och samma fastighet {…}, består av ett antal sammanbyggda huskroppar vilka försörjs via separata elabonnemang (uttagspunkter). Totalt finns tio stycken uttagspunkter i fastigheten.

Bolaget uppger att det på grund av byggnadernas utformning kommer att vara aktuellt med solcellsinstallationer på fyra av hustaken som kopplas in i fyra olika uttagspunkter. Anledningen till detta är att minimera kabeldragningar samt att få avsättning för den egenproducerade elektriska kraften i byggnaden och inte producera utöver eget behov i respektive uttagspunkt. Installationen på hustak H kommer att ha en installerad toppeffekt på 109 kilowatt, hustak C kommer att ha en toppeffekt på 137 kilowatt, hustak G:1 kommer att ha en toppeffekt på 184 kilowatt och hustak G:2 och B kommer att ha en toppeffekt på 162 kilowatt. – Bolaget har gett in en ritning över fastigheten och aktuella uttagspunkter.

Bolaget vill veta om dess installation av solceller är att betrakta som fyra separata anläggningar vilka understiger en produktionskapacitet motsvarande 255 kilowatt installerad toppeffekt, vilket i sin tur kan resultera i ett avdrag för skatten på den elektriska kraften enligt 11 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE.

Bolaget anser att denna typ av solcellsinstallation bör vara att betrakta som fyra separata anläggningar vilka var för sig understiger gränseffekten för individuella solcellsanläggningar om 255 kilowatt. Sammanlagt överstiger de fyra anläggningarna gränseffekten sett till Bolagets organisationsnummer.

Skatteverket anser att anläggningen enligt förutsättningarna i ansökan kommer att ha en sammanlagd installerad toppeffekt av mer än 255 kilowatt varför avdrag för skatten på den elektriska kraften enligt 11 kap. 10 § LSE inte medges och anför bl. a. följande.

Av ansökan framgår att avsikten är att alla produktionsenheter ska placeras på samma fastighet och på sammanhängande huskroppar. Bara det faktum att de olika enheterna är kopplade till olika uttagspunkter föranleder inte i sig att de utgör olika anläggningar. De olika enheterna är geografiskt sammanhängande och är enligt Skatteverkets uppfattning att anse som en anläggning.

Enligt 11 kap. 1 § LSE är elektrisk kraft som förbrukas i Sverige skattepliktig, om inte annat följer av 2 § samma kapitel.

Elektrisk kraft är enligt 11 kap. 2 § första stycket 1 LSE inte skattepliktig om den framställts

a) i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt,

b) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50  kilowatt, och

c) den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (1997:857).

  (…)

Vad som anges i första stycket 1 a respektive b om installerade generatoreffekten ska för elektrisk kraft som framställs från

  (…)

2.  sol, i stället motsvaras av 255 kilowatt installerad toppeffekt, och

  (…)

Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får enligt 11 kap. 10 § LSE göra avdrag för skatt på elektrisk kraft, om

1. denne framställt den elektriska kraften från förnybara källor i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt, och
2. den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av en nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (1997:857).

Den installerade generatoreffekten ska för elektrisk kraft som framställs från

     (…)

     2. sol, i stället motsvaras av 255 kilowatt installerad toppeffekt, och

     (…)

När elektrisk kraft framställs från olika energikällor ska, vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1, de installerade effekterna läggas samman. Vid sammanläggningen ska de effekter som anges i andra stycket först räknas om till motsvarande 50 kilowatt installerad generatoreffekt vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1.

Avdrag enligt första stycket medges med skillnaden mellan den skattesats som gällde vid skattskyldighetens inträde och 0,5 öre per förbrukad kilowattimme elektrisk kraft. Avdrag enligt första stycket får endast medges i den utsträckning avdragsrätt inte följer av föregående bestämmelser.

I förarbetena till undantaget för solcellsanläggningar i 11 kap. 2 § LSE uttalas bl.a. att produktionsenheter som geografiskt och tekniskt är sammanhängande, exempelvis genom att dela generator eller som på annat sätt är sammanhängande, bör ses som en enda anläggning och inte som flera anläggningar. Motsvarande synsätt bör gälla elproduktionsenheter utan generator. Vidare uttalades att förekomsten av flera mätpunkter inom anläggningen inte bör påverka bedömningen (prop. 2015/16:1 s. 300 och s. 344). I samband med att avdragsbestämmelserna i 11 kap. 10 § LSE infördes uttalades att för att avdragsreglerna ska kunna bygga vidare på det gällande undantaget från skatteplikt är det lämpligt att inte bara använda samma begrepp som i undantaget, utan även att använda dem med samma betydelse (prop. 2016/17:141 s. 29).

Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig enligt 11 kap. 1 § LSE, om inte något av undantagen i 2 § är tillämpligt. Då Bolaget kommer att framställa elektrisk kraft med sol som energikälla och Bolaget förfogar över en sammanlagd installerad toppeffekt av mer än 255 kilowatt är inte något av undantagen i 2 § tillämpligt, dvs. den av Bolaget framställda elektriska kraften är skattepliktig.

Frågan är då om Bolaget har rätt att göra avdrag med skillnaden mellan den skattesats som gällde vid skattskyldighetens inträde och 0,5 öre per förbrukad kilowattimme elektrisk kraft i enlighet med 11 kap. 10 § LSE. Av den bestämmelsen framgår att den skattskyldige får göra avdrag om denne framställt den elektriska kraften från förnybara källor i en anläggning med en sammanlagd installerad toppeffekt av 255 kilowatt.

Bolaget beskriver köpcentrumet som ett antal sammanbyggda huskroppar på en och samma fastighet, vilka försörjs genom separata elabonnemang (uttagspunkter). Solcellsinstallationerna understiger var för sig 255 kilowatt installerad toppeffekt, men överstiger tillsammans gränsvärdet.

Av förarbetena till 11 kap. 2 § LSE framgår att produktionsenheter som geografiskt och tekniskt är sammanhängande bör ses som en enda anläggning och inte som flera anläggningar. Motsvarande bör gälla elproduktionsenheter utan generator. Vidare uttalas att förekomsten av flera mätpunkter inom anläggningen inte bör påverka bedömningen.

Eftersom solcellsinstallationerna är placerade på sammanbyggda huskroppar finner Skatterättsnämnden, mot bakgrund av förarbetena, att de är att anse som en enda anläggning med en sammanlagd installerad toppeffekt som överstiger 255 kilowatt. Därför får avdrag för skatt på elektrisk kraft inte göras.

I avgörandet har deltagit Kristina Harmsen Hogendoorn, ordf., Birgitta Pettersson, Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Christina Olsson, Anna Sandberg Nilsson och Madelaine Tunudd.

Ärendet har föredragits av Erika Örbom.