Inkomstskatt: Underskottsavdrag - ägarförändring

Lagrum

Sökande

Motpart

Förhandsbesked

Den under räkenskapsåret 2009 genomförda företrädesemissionen medför inte att X AB har genomgått en ägarförändring enligt bestämmelserna i 40 kap. 12 § inkomstskattelagen (2009:1229), IL.

Motivering

Fråga är om X AB under beskattningsåret 2009 genomgått en ägarförändring enligt 40 kap. 12 § IL.

Bolaget anser att så inte har skett medan Skatteverket är av motsatt uppfattning.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

I 40 kap. IL finns bestämmelser om avdrag för tidigare års underskott. Om ett företag med tidigare underskott (underskottsföretag) genomgår en ägarförändring begränsas rätten till sådana avdrag genom en beloppsspärr och/eller en koncernbidragsspärr.

Huvudbestämmelserna om ägarförändringar finns i 40 kap. 10—12 §§ IL. I 10 och 11 §§ finns bestämmelser som reglerar de fallen av ägarförändring att ett företag eller en annan person får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag.

Enligt kapitlets 12 § första stycket första meningen inträder vidare en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att, under en period av fem beskattningsår för ett underskottsföretag, sådana personer som anges i 11 § dels var och en har förvärvat andelar med minst 5 procent av samtliga röster i underskottsföretaget, dels tillsammans har förvärvat andelar med mer än 50 procent av samtliga röster i underskottsföretaget. I andra meningen i första stycket och i andra stycket finns kompletterande bestämmelser som inte är aktuella i ärendet.

X AB har genomgått en ägarförändring eftersom två personer, vilka omfattas av uppräkningen i 11 § var och en har förvärvat aktier med minst 5 procent av samtliga röster i bolaget och tillsammans har förvärvat aktier med mer än 50 procent av rösterna (... procent). Förutsättningarna enligt 40 kap. 12 § första stycket första meningen IL för att en beloppsspärr ska inträda föreligger därför.
Dessa förutsättningar kan emellertid ändras vid tillämpningen av tredje stycket i sistnämnda bestämmelse. Där föreskrivs att förvärv av andelar i förhållande till tidigare andelsinnehav genom emission med lika rätt för andelsägarna inte ska räknas in i antalet förvärvade andelar.

Av lämnade uppgifter framgår att de aktier som de två aktuella ägarna förvärvat på annat sätt än vid emission med lika rätt för alla andelsägare i bolaget uppgår till sammanlagt ca (mindre än 50) procent (ca ... procent och ca ... procent) av alla aktier i bolaget (med lika många röster).

Det innebär att en ägarförändring enligt 40 kap. 12 § första stycket IL inte kan anses föreligga med mindre än att även de andelar som ägarna förvärvat vid emission med lika rätt för alla andelsägare i bolaget beaktas. En sådan tolkning är enligt Skatterättsnämndens mening inte förenlig med ordalydelsen i paragrafens tredje stycke. Med hänsyn härtill föreligger ingen ägarförändring enligt första stycket.
 
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth (skiljaktig), Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe

Skiljaktig mening

Gäverth är skiljaktig och anför.

Det omfrågade förhållandet resulterar i en sådan ägarförändring av ett underskottsföretag som reglerna i 40 kap. IL är avsedda att träffa. Frågan i ärendet är emellertid om ordalydelsen av 40 kap. 12 § tredje stycket IL leder till att de hos sökanden genom nyemissionen förvärvade andelarna i underskottsföretaget inte ska medräknas när en prövning görs om en nu nämnd ägarförändring skett, med följd att ägarförändring inte träffas av reglerna.

Av förarbetena till bestämmelsen framgår enligt min mening klart att tredje stycket syftar till att hindra att spärreglerna slår till enbart av den anledningen att samtliga delägare fått nya andelar i underskottsföretaget vid en nyemission med lika företrädesrätt. I ett sådant fall har ingen inbördes förändring av ägarförhållandet ägt rum, däremot har antalet röster ökat för samtliga delägare i förhållande till tidigare andelstal (se prop. 1993/94:50 sid. 264 och 325, prop. 1999/2000:2 del II sid. 472 samt jämför Hulgaard, Skattenytt 1995, sid.124 f ).

Endast om man läser aktuellt lagrum isolerat och ryckt ur sitt sammanhang samt i strid mot bestämmelsens syfte kan man, enligt min mening, komma fram till den slutsats sökanden gör. Enligt min mening bör inte regeln tolkas på detta sätt, utan den bör läsas i sitt sammanhang och mot bakgrund av dess syfte (jfr t.ex. RÅ 1987 ref. 6). Mot denna bakgrund anser jag att frågan om huruvida en ägarförändring enligt 40 kap. 12 § IL skett bör besvaras jakande.